
Alopeci, eller håravfall, är en autoimmun eller ärftlig sjukdom som kan drabba män, kvinnor och barn i alla åldrar och från alla etniska grupper. Diagnos och behandling varierar beroende på vilken typ av alopeci det gäller. Här går vi igenom de vanligaste formerna, deras symtom, orsaker och vilka behandlingsalternativ som finns.
Det finns två huvudsakliga former av alopeci: alopecia areata och androgenetisk alopeci.
Alopecia areata är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader – i detta fall hårfolliklarna. Allt hår på huvudet, eller i vissa fall även all kroppsbehåring, kan gå förlorat. Förloppet är notoriskt svårt att förutsäga; håret kan växa ut igen spontant för att sedan falla av på nytt.
Androgenetisk alopeci – ofta kallat manligt mönsterhåravfall eller kvinnligt diffust håravfall – är däremot ärftligt och den vanligaste orsaken till håravfall hos både män och kvinnor.
Vid androgenetisk alopeci tunnas håret gradvis och faller av framför allt kring hårfästet och på hjässans topp. Hos kvinnor fördelas uttunningen oftast mer jämnt över hela huvudet.
Vid alopecia areata uppstår istället små, runda och helt kalfläckiga partier som vanligtvis börjar på hårbotten. Sjukdomen kan även drabba ögonbryn, ögonfransar, skäggväxt och könshår. Vissa drabbade upplever även klåda eller ömhet i huden innan håret faller av.
Androgenetisk alopeci kan bero på flera samverkande faktorer, bland annat:
Alopecia areata orsakas av en vävnadsspecifik autoimmun reaktion, där antikroppar angriper hårfolliklarna och stör den normala hårväxten. Både genetiska faktorer och miljöfaktorer, såsom psykisk stress eller infektioner, tros kunna spela roll för sjukdomens utbrott.
Vid alopecia areata kan behandling ske med receptfri minoxidil-lösning som gnids in direkt på de drabbade områdena, eller med kortikosteroider i form av injektioner, tabletter eller kräm som ordineras av läkare. Vid omfattande håravfall kan immunterapi eller immunsupprimerande läkemedel övervägas.
Androgenetisk alopeci kan också behandlas med minoxidil, alternativt med receptbelagda finasterid, som hämmar hormonet DHT som bidrar till håravfall hos män. Kirurgiska hårtransplantationer är ett ytterligare alternativ, men ingreppet kan vara mycket kostsamt och resultatet varierar från person till person.
Det är viktigt att ha realistiska förväntningar: endast en mindre andel av användarna upplever ny hårväxt av receptfria produkter som minoxidil. Enligt Mayo Clinic saknar flera av dessa produkter dokumenterad och bevisad effekt. Rådgör alltid med läkare eller hudspecialist (dermatolog) för att få en korrekt diagnos och en individuell behandlingsplan. Tidig behandling ökar ofta chanserna att bevara befintligt hår och stimulera ny hårväxt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online