Bältros orsakas av att vattkoppsviruset (varicella-zostervirus, VZV) återaktiveras i kroppen – samma virus som en gång gav vattkoppor. VZV är ett herpesvirus som efter en genomgången vattkoppinfektion ligger vilande i nervcellerna, ofta i flera decennier. När viruset aktiveras igen uppstår smärta och utslag längs den nervbana där viruset legat latent. Utöver själva smärtan och utslagen kan en reaktivering leda till svåra och långvariga komplikationer, såsom postherpetisk neuralgi och Ramsay Hunts syndrom.
Det första och mest karaktäristiska symtomet på bältros är smärta längs den nervbana där VZV legat vilande sedan vattkoppsinfektionen. Smärtan uppträder vanligtvis på ena sidan av kroppen, ofta runt midjan eller på skinkorna, och kommer innan något utslag hunnit bildas. Intensiteten varierar från mild till mycket intensiv, och många beskriver den som brännande, stickande eller molande.
Efter att smärtan debuterar utvecklar de flesta ett rött utslag med blåsor. Blåsorna är vätskefyllda, spricker med tiden och övergår så småningom i sårskorpor. Utslagen följer samma nervbana som den drabbade nerven, vilket ger det typiska bandformade mönstret som gett sjukdomen dess namn.
Vissa personer får dock bältros utan synliga utslag – ett tillstånd som kallas zoster sine herpete. Andra får bara ett mycket litet utslag som lätt förbises, känt som zoster cum herpete minimo. Avsaknaden av tydliga utslag gör diagnosen betydligt svårare att ställa, eftersom symtomen då kan förväxlas med andra sjukdomar.
En del personer fortsätter att uppleva bältrossmärta även efter att utslagen och blåsorna läkt. Detta tillstånd kallas postherpetisk neuralgi (PHN) och smärtan kan vara mycket svår. Enligt Mayo Clinic ingår även överkänslighet mot beröring och temperatur, domningar eller klåda i det drabbade området samt huvudvärk bland symtomen. Risken för PHN ökar med åldern, vilket gör äldre personer särskilt utsatta.
Ramsay Hunts syndrom uppstår när VZV reaktiveras i en ansiktsnerv. Förutom mycket kraftig smärta kan syndromet enligt Mayo Clinic leda till skador på både hörsel och syn samt förlamning i ansiktsmusculaturen. Tidig behandling är avgörande för att minska risken för bestående men.
En reaktivering av VZV kan även påverka andra organ, inklusive ögonen, hjärnan och ryggmärgen. Ögonbältros kan enligt Seth John Stankus m.fl. leda till konjunktivit (bindehinneinflammation) med slembildning och var, samt inflammation i delar av ögat som episclera, hornhinnan (kornea) och åderhinnan (uvea).
National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) rapporterar att när VZV angriper hjärnan och ryggmärgen kan följderna bli allvarliga, med tillstånd som hjärnhinneinflammation (meningit) och stroke som möjliga konsekvenser. Vid misstanke om bältros med neurologiska symtom bör man därför alltid söka vård snabbt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online