Herpes är en virussjukdom som orsakas av herpes simplexviruset. Både munherpes (herpes 1) och genital herpes (herpes 2) beror på en infektion med detta virus, men utbrotten uppstår på olika ställen i kroppen. Det påverkar också hur ofta utbrotten kommer, hur länge de varar och hur allvarliga såren blir. En herpesinfektion kan ge influensaliknande symptom, klåda och utslag, vilket gör att den lätt förväxlas med andra sjukdomar och hälsoproblem.
Herpes simplexviruset (HSV) orsakar en infektion som leder till utbrott av herpes. Ett besläktat virus, herpes zoster, ger vattenkoppor eller bältros. HSV-utbrott visar sig oftast som blåsor och sår i ansiktet eller runt könsorganen. Precis som vid andra virusinfektioner kan viruset ligga vilande i kroppen under långa perioder utan att ge några symptom alls.
Utbrott kan triggas av stress, ett försvagat immunförsvar, förändringar i kroppen eller yttre faktorer som väder och årstider. Det finns idag ingen bot mot HSV, men behandlingen syftar till att lindra utbrotten, förhindra smittspridning från aktiva sår och minska risken för nya utbrott.
Herpes 1 (HSV-1) uppträder oftast runt munnen eller i ansiktet som munsår eller feberblåsor. Såren ser ut som små blåsor fyllda med en klar vätska, antingen ensamma eller i kluster. Innan ett utbrott bryter ut kan huden kännas stickande eller kliande. Blåsorna spricker sedan, tömmer sin vätska och bildar efter hand sårskorpor medan de läker.
Utbrott av munherpes kopplas ofta till förkylningar, influensa och årstidsväxlingar – allt tillstånd som belastar kroppen och gör att det vilande viruset vaknar.
Herpes 2 (HSV-2) kallas även genital herpes eftersom utbrotten vanligtvis uppträder under midjan, oftast i underlivet eller runt ändtarmsöppningen. Precis som vid HSV-1 syns utbrotten som sår och blåsor, men eftersom området är så känsligt kan de göra mer ont och åtföljas av feber och muskelvärk. Även själva läkningen kan vara smärtsam på grund av läget på kroppen.
HSV-2-utbrott kan liksom HSV-1 utlösas av stress, men ger oftast kraftigare influensaliknande symptom.
Utbrotten kan behandlas för att minska sårens storlek och svårighetsgrad. Utbrott av HSV-1 brukar generellt sett vara mildare än de som orsakas av HSV-2. Vid båda typerna kan feber, värk och trötthet förekomma. HSV-1:s symptom är ofta tydligare, medan HSV-2:s symptom lätt förväxlas med andra tillstånd beroende på hur allvarligt utbrottet är.
Läkare kan förskriva antivirala läkemedel i tablettform som dämpar virusaktiviteten i kroppen, både för att behandla ett pågående utbrott och för att förebygga nya. Lokala salvor kan dessutom påskynda torkningen och läkningen av aktiva blåsor och sår, vilket minskar både smärtan och risken för smittspridning.
Förebyggandet handlar framför allt om medvetenhet och försiktighet. Den som har munherpes bör undvika att dela bestick och dricksglas samt all fysisk kontakt med såren. Risken att smitta vid genital herpes kan minskas genom konsekvent användning av kondom och annat barriärskydd vid sex, samt genom att undvika kontakt med aktiva utbrott.
Ett vanligt misstag är att tro att herpes bara smittar när det finns synliga sår eller blåsor. I verkligheten kan viruset överföras även av personer som inte har några symptom alls. Eftersom viruset kan ligga vilande i kroppen under lång tid är det dessutom ofta omöjligt att fastställa exakt när och var smittan skedde.
Viruset överlever dock inte länge utanför kroppen, vilket innebär att god hygienvana och skyddsåtgärder fungerar bra som skydd – herpes smittar exempelvis inte via en toalettstol. Utbrott och återfall kan komma periodvis, men med tiden brukar både frekvensen och svårighetsgraden minska, särskilt med hjälp av antiviral medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online