HIV står för humant immunbristvirus (human immunodeficiency virus) – viruset som orsakar förvärvat immunbristsyndrom, alltså aids. Tack vare moderna läkemedel lever människor med HIV idag längre och friskare än tidigare. Att ta emot och lära sig leva med en HIV-diagnos är dock, precis som vid alla kroniska sjukdomar, en stor omställning. Här följer konkreta råd på vägen.
Riskfaktorer för HIV inkluderar oskyddat samlag (oavsett partnerns kön), att ha utsatts för sexuellt våld, att dela sprutor eller kanyler vid droganvändning samt att av misstag sticka sig på en kanyl i vårdarbete. Har du varit utsatt för någon risk är det klokt att testa dig.
Hemmatest finns, men de flesta experter rekommenderar ändå att du testar dig hos en läkare eller på en mottagning. Då får du professionell rådgivning ansikte mot ansikte och hjälp vid behov av vidare vård. I Sverige är hivtest gratis på många mottagningar, bland annat ungdomsmottagningar och sexualhälsokliniker.
Ta gärna med en vän eller familjemedlem när du ska få testresultatet. Blir svaret positivt är chansen stor att du inte uppfattar något av det vårdpersonalen säger efter de första chockartade orden. En närstående kan ställa frågor åt dig och anteckna information om kommande kontroller och uppföljning.
Genombrott inom behandlingen gör det idag möjligt att leva ett normalt eller nästan normalt långt liv i relativt god hälsa. Behandlas du tidigt och tar medicinen som ordinerat kan virusmängden bli omätbar – vilket också innebär att viruset då inte överförs via sex (U=U). Se HIV som en kronisk, kontrollerbar sjukdom snarare än en dödlig sådan.
Kontakta omedelbart en infektionsläkare eller annan lämplig specialist. Hen kan bedöma ditt nuvarande hälsoläge – bland annat med blodprov som mäter immunförsvarets CD4-celler och virusmängden – och sätta in en behandling som passar just dig.
Stödorganisationer erbjuder ofta stödgrupper, hjälp med att samordna vård och myndighetskontakter, viss ekonomisk assistans, utbildning samt hänvisningar till andra användbara resurser i samhället. I Sverige kan du exempelvis vända dig till Positiva Gruppen Sverige eller RFSL:s verksamheter för hivpositiva.
Det är lätt att glida ner i en depression efter en kronisk diagnos. Vanliga symtom som varar i flera veckor är nedstämdhet eller irritation, att gråta oftare än vanligt, att inte kunna njuta av aktiviteter du tidigare älskat, nedsatt sexlust, förändringar i sömn- och matvanor samt återkommande tankar på döden eller att skada sig själv. Upplever du detta – be din läkare om remiss till en psykiater eller kurator. Depression går att behandla, så sök hjälp i tid.
Många låter diagnosen bli en ursäkt till att piska sig själva över tidigare val. Men "om bara"-tankarna tillför bara mer smärta. Gjorde du ett misstag – förlåt dig själv och rikta blicken framåt.
Nu är det extra viktigt att äta näringsrik mat, sova tillräckligt, hålla stressnivån nere och ta medicinerna exakt enligt recept. Regelbundna läkarkontroller och motion efter egen förmåga stärker både immunförsvar och humör.
Olika saker fungerar för olika människor: vissa pratar med vänner, andra skriver dagbok eller målar, och ytterligare andra mår bäst av ett fysiskt utlopp som löpning, styrketräning eller slag på en boxsäck. Prova dig fram tills du hittar det som hjälper dig att bearbeta känslorna.
Att leva väl med HIV handlar i grunden om tre saker: pålitlig medicinsk behandling, emotionellt stöd och omsorg om den egna kroppen. Med rätt verktyg och människor runt omkring dig kan du fortsätta leva ett fullgott och meningsfullt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online