En hjärntumör är en grupp celler som har vuxit och förökat sig på ett onormalt sätt. Tumörer som utgår från hjärnans egna celler kallas primära tumörer, medan sekundära tumörer består av cancer celler som har spridit sig från andra delar av kroppen till hjärnan.
Glioblastom är en elakartad och snabbväxande tumör som utgår från gliacellerna – hjärnans stödjande celler som försörjer hjärnan med näring och hjälper till att leda signaler längs nervbanorna. Glioblastom delas in i två typer, primärt och sekundärt, och är idag obotligt med en allvarlig prognos. Symtomen kan variera mycket från person till person, men vissa återkommer oftare än andra.
Eftersom ett glioblastom växer inne i hjärnan tar det allt mer plats när det expanderar. Det leder till ett ökat intrakraniellt tryck, eftersom vätskan i hjärnan inte har någonstans att ta vägen. Huvudvärk är ett av de allra vanligaste symtomen vid hjärntumörer och förekommer hos över 75 procent av de diagnostiserade patienterna.
Huvudvärk orsakad av ökat tryck misstolkas ofta som migrän eller spänningshuvudvärk. Smärtan åtföljs ofta av illamående och kräkningar och lindras sällan av vanliga smärtstillande läkemedel. Många patienter med glioblastom rapporterar att huvudvärken är värst på morgonen, vilket kan ha samband med att man legat still under natten.
Beroende på var i hjärnan tumören sitter varierar de neurologiska symtomen, men den vanligaste placeringen är storhjärnan (cerebrum) – den del av hjärnan som styr medvetandet och viljestyrt handlande. Vanliga symtom är svaghet i en arm eller ett ben, domningar i en extremitet samt nedsatt hörsel eller syn.
Eftersom flera av dessa symtom kan likna dem vid en stroke är det alltid klokt att söka vård och låta sig undersökas om du upplever något av detta.
Krampanfall uppstår hos cirka 60 procent av patienterna med glioblastom. En typ av anfall är det så kallade enkla fokala anfallet, som påverkar sinnena (till exempel en doft av brända fjädrar eller tjära) och motoriken (ryckningar i armar eller ben). Denna typ av anfall är över mycket snabbt och patienten förlorar oftast inte medvetandet.
Ett stort anfall, ett så kallat grand mal-anfall, orsakat av ett gliom varar vanligen bara en till två minuter men leder till medvetslöshet och ryckiga rörelser i händer och fötter. Sådana anfall förväxlas ofta med epilepsi. Sitter tumören i pannloben – som styr känslor, personlighet och rörelseförmåga – kan patienten verka förvirrad och desorienterad samt utföra repetitiva rörelser.
Ordet hydrocefalus kommer från grekiskans "hydros" (vatten) och "cephalus" (huvud) och betecknar en onormal ansamling av ryggmärgsvätska (CSF) i hjärnan. Trycket i vätskan ökar ofta eftersom tumören tar upp plats i skallen, vilket kan skada hjärnan genom att komprimera dess mjuka vävnad.
Patienter med hydrocefalus till följd av glioblastom upplever ofta så kallade "solnedgångsögon", där blicken ständigt riktas nedåt på grund av det ökade trycket. Urininkontinens är också ett tyvärr vanligt förekommande besvär.
Andra tecken på glioblastom kan vara kognitiva och gälla tankeförmågan och sinnesintrycken. Patienter som vårdas för gliom har rapporterat problem med korttidsminnet, koncentrationssvårigheter samt förvirring och desorientering, liksom olika beteendeförändringar. Vissa patienter blir lättirriterade och korta till mods och reagerar ibland oproportionerligt starkt.
Afasi – svårigheten att hitta rätt ord för att uttrycka sig – kan också bli ett problem, och depression förekommer bland många patienter.
Dessa symtom kan även drabba personer utan hjärntumör och kan i själva verket tyda på andra sjukdomar och tillstånd. Om du misstänker att du skulle kunna ha ett glioblastom eller något annat neurologiskt tillstånd bör du kontakta din läkare för en grundlig undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online