En tumör är en onormal tillväxt eller massa som saknar relevanta fysiologiska funktioner och som uppstår genom en snabb celldelning. Hjärntumörer kan utvecklas direkt i hjärnvävnaden (primära hjärntumörer), eller börja någon annanstans i kroppen och sedan sprida sig till hjärnan (sekundära hjärntumörer).
Hjärntumörer klassificeras som antingen godartade eller elakartade. Godartade tumörer innehåller inga cancerceller och påverkar inte den omgivande vävnaden. De kan vanligtvis avlägsnas relativt enkelt och återkommer sällan. Ibland kan de dock tränga in i känsliga områden i hjärnan och orsaka problem.
Elakartade (maligna) tumörer innehåller däremot cancerceller och tenderar att sprida sig till andra vävnader. Dessa tumörer växer snabbt och medför ofta allvarliga komplikationer.
En generaliserad huvudvärk är det vanligaste tecknet på en hjärntumör. I takt med att tumören växer blir huvudvärken allt vanligare och intensivare. Mönstret kan variera över tid, men smärtan är oftast som värst på morgonen vid uppvaknandet och avtar gradvis under dagen. En huvudvärk orsakad av hjärntumör är ofta ihållande och förvärras när du böjer dig, hostar, byter kroppsställning eller anstränger dig fysiskt.
Epileptiska anfall är det näst mest framträdande tecknet på en hjärntumör. När tumören trycker mot vissa områden i hjärnan kan den normala elektriska aktiviteten störas. Detta kan leda till kramper (serier av ofrivilliga muskelkontraktioner), stickningar och domningar, talproblem, synrubbningar samt medvetslöshet.
Illamående och kräkningar kan bero på många olika orsaker, men de ingår ofta i sjukdomsbilden tillsammans med huvudvärk vid hjärntumör. Den drabbade brukar må illa samtidigt som huvudvärken pågår. Vanliga värktabletter eller huvudvärksmediciner har sällan någon effekt på denna typ av huvudvärk – men lättnad uppstår ofta efter att personen kräkts.
Beroende på var tumören sitter kan symtom som talproblem, nedsatt koncentrationsförmåga, korttidsminnesförlust, desorientering och förvirring uppstå. Du kan också känna dig slö och apatisk. De kognitiva funktionerna försämras ofta, särskilt om tumören har spridit sig och trycker mot hjärnans främre delar. Personlighets- och beteendeförändringar är dessutom tydliga om tumören angriper det område som styr känslorna. Du kan lättare bli irriterad och otålig än vanligt.
Syn- och hörneproblem kan uppstå när tumören angriper ett område runt hjärnstammen eller hjärnhinnorna. Ptos, det vill säga onormalt hängande ögonlock på det drabbade ögat, kan förekomma. Ibland kan den drabbade bli skelögd (strabismus) eller till och med förlora synen. Hörseln kan också påverkas, med pipande eller ringande ljud i öronen (tinnitus), vilket i slutändan kan leda till hörselnedsättning.
Personer med hjärntumör känner ofta onormala sensationer i armarna, huvudet eller andra kroppsdelar. Stickningar och domningar är de vanligaste besvären. Ansiktsmusklerna kan försvagas, vilket gör det svårt att utföra vissa ansiktsuttryck. Svaghet i armar och ben kan också uppstå, vilket påverkar balans, koordination, gång och hållning. Det kan därmed bli svårt att utföra vardagliga aktiviteter som involverar ben, fötter, armar och händer. I allvarliga fall kan muskelsvagheten utvecklas till förlamning.
Personer med en hjärntumör kan drabbas av ytterligare sensoriska problem, exempelvis nedsatt luktsinne, svårigheter att kontrollera tungan samt sväljsvårigheter (dysfagi). Hormonella störningar kan också uppstå, och hos vissa kvinnor kan menstruationen bli oregelbunden eller utebli helt.
Kontakta läkare om du upplever flera av dessa symtom, särskilt om de är nya, ihållande eller förvärras över tid. Endast en medicinsk undersökning, till exempel magnetresonanstomografi (MR) eller datortomografi (CT), kan fastställa orsaken till dina besvär. Ju tidigare en hjärntumör upptäcks, desto bättre är förutsättningarna för en effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online