Uppskattningsvis drabbas cirka 20 miljoner människor av HPV (humant papillomvirus) någon gång under livet, och varje år diagnostiseras över 5 miljoner nya patienter, enligt American Social Health Association. Om infektionen lämnas obehandlad kan de cellförändringar som högrisktyperna av HPV orsakar leda till cancer hos både kvinnor och män. Det finns idag ingen bot mot viruset självt, men behandlingar som riktar sig mot symtomen kan förhindra att cancer utvecklas.
De flesta kvinnor upptäcker att de har HPV i samband med sin årliga gynekologiska kontroll och cellprovstagning (pap-test). Om provsvaret visar på cellförändringar rekommenderas en ytterligare analys för att avgöra om viruset tillhör en lågrisk- eller högrisktyp. En kolposkopi, där läkaren med hjälp av ett förstoringsinstrument granskar livmoderhalsen närmare, är en mer ingående undersökning som används för att bedöma hur allvarliga förändringarna är. Visar kolposkopin på lindrig eller måttlig dysplasi (onormala celler på livmoderhalsen) rekommenderas behandling starkt, eftersom risken är hög att cellerna annars utvecklas till cancer.
Män som misstänks bära på HPV – exempelvis på grund av hiv-infektion eller genitala vårtor – kan erbjudas ett HPV-DNA-test. Vid testet analyseras ett prov från analöppningen för att påvisa högrisktyper av viruset, enligt American Association for Clinical Chemistry.
Laserkonisering används för att behandla cervikal dysplasi med hjälp av en koldioxidlaser. Konisering innebär att en kil- eller cylinderformad vävnadsbit tas bort från livmoderhalsen. En starkt koncentrerad ljusstråle alstrar värme som gör det möjligt att avlägsna den vävnad som hyser de onormala cellerna, förklarar Cleveland Clinic. Ingreppet tar längre tid än andra metoder och kombineras därför ofta med andra tekniker, exempelvis kallknivsmetoden, vilket förkortar operationstiden.
HPV-relaterade förändringar (genitala vårtor) som bedömts som precancerösa och som inte sträcker sig in i livmoderhalskanalen kan behandlas med förångningskonisering, en annan form av laserbehandling.
Vid kallknivskonisering används en skalpell för att avlägsna de onormala cellerna. Nackdelen är att metoden oftast ger upphov till mer blödning än andra behandlingsalternativ.
LEEP (Loop Electrosurgical Excision Procedure) innebär att en tunn trådslinga, kopplad till en högfrekvent elgenerator, används för att med stor precision avlägsna de förändrade cellerna.
Hos män anses genitala vårtor orsakade av HPV kunna vara föregångare till cancer, eftersom de ofta utvecklas från högrisktyper av viruset. Därför rekommenderas att vårtorna avlägsnas som en försiktighetsåtgärd mot eventuell cancerutveckling. Att förändringarna tas bort ger dock ingen garanti för att de inte återkommer, eftersom viruset inte går att bota.
Laserförångning används även för män för att avlägsna genitala vårtor. Vissa krämer och/eller injektioner med interferon alfa kan förskrivas av läkare som behandling mot lesionerna. Kryoterapi används för att frysa bort genitala vårtor, och elektrokauterisering är en metod som i princip bränner bort vårtorna med hjälp av elektrisk ström.
Laserkirurgi kan leda till smärta, svullnad eller klåda, flytningar från slida eller penis, sår, sammanväxta vävnader, flagning av död vävnad samt eventuell ärrbildning, enligt Healthwise. Läkare använder oftast laser för att avlägsna genitala vårtor endast som en sista utväg, på grund av de höga kostnaderna och risken att det lokala immunförsvaret skadas, vilket kan öka risken för återfall av både vårtor och cellförändringar.
I mycket sällsynta fall kan LEEP leda till infektion i livmodern eller livmoderhalsen, eller till en förträngning av livmoderhalsen som kan orsaka infertilitet. Risken att föda barn före beräknad tid ökar också.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online