Humant papillomvirus (HPV) är en grupp bestående av fler än 100 närbesläktade virus. Varje virustyp kan orsaka förändringar i kroppen – allt från vårtor som fotvårtor, vanliga vårtor på händerna och könsvårtor, till cancer eller förändringar i munhålan och luftvägarna. Miljontals människor bär på viruset, och de vanligaste symtomen är just vårtor. Många bär dock på HPV utan att veta om det, eftersom symtomen ofta uteblir helt. Det finns idag ingen botande behandling för HPV, men flera olika metoder kan lindra symtomen och avlägsna vårtorna.
Könsvårtor kan behandlas med receptbelagda läkemedel som Aldara och Condylox – båda är medicinska krämer. Aldara stärker immunförsvarets förmåga att bekämpa virusinfektionen, medan Condylox bryter ner vårtvävnaden. Vårtorna kan också avlägsnas kirurgiskt eller med laser. Frysning med flytande kväve är den vanligaste behandlingsformen. Triklorättiksyra kan dessutom användas på läkarmottagning för att bränna bort vårtorna. Kom ihåg att viruset finns kvar i kroppen även efter att vårtorna tagits bort, vilket innebär att infektionen fortfarande kan smitta sexuella partner.
I de flesta fall behöver inte premaligna förändringar (förstadier till cancer) i underlivet behandlas. Hos kvinnor tenderar sådana förändringar att försvinna av sig själva. Som försiktighetsåtgärd är det dock viktigt att regelbundet genomgå cellprov (Pap-test) för att säkerställa att förändringarna har läkt ut. Gör de inte det kan de med tiden utvecklas till cancer. Behandlingsmetoder för att avlägsna premaligna förändringar inkluderar kirurgi, laserskirurgi, kryoterapi (frysning) och elektrokauterisering (bränning).
Behandlingen av andra vårtor, som fotvårtor och vanliga vårtor, varierar. Salicylsyra kan användas för att avlägsna en vårtan, men det sker lager för lager och kan därför ta tid. Även krämen Aldara kan användas. Andra alternativ är kryoterapi, kirurgi och laserbehandling. Ibland försvinner vårtorna dessutom av sig själva.
De flesta HPV-infektioner leder inte till cancer. Det är ändå viktigt att söka vård om du får besvär från underlivet eller om din menstruationscykel förändras, till exempel med kraftiga blödningar eller blödningar mellan mens. Dessa symtom kan vara tecken på livmoderhalscancer. Kontakta vården även om du upptäcker könsvårtor eller förändringar på näsan, tungan eller i munhålan. Vårtor kan dessutom uppstå på händer, fingrar, fötter, ansikte, hals, armbågar, handleder och knän.
HPV smittar genom genital eller oral kontakt, eller när viruset tränger in genom skadad hud, exempelvis sår och skrubbsår. I vissa fall kan en smittad mamma föra över viruset till barnet i samband med förlossningen. Ju sexuellt aktivare du är, desto större är risken att få HPV. Ett försvagat immunförsvar, som vid hiv/aids, ökar också risken. Forskning tyder dessutom på att unga kvinnor är biologiskt mer mottagliga för viruset – sexuellt aktiva kvinnor under 25 år är den grupp som oftast diagnosticeras.
Kvinnor kan minska risken att få HPV genom vaccinet Gardasil. Vaccinationen bör helst göras innan man blir sexuellt aktiv, och Gardasil skyddar endast mot de HPV-typer man inte redan har kommit i kontakt med. Genom att skydda mot HPV-infektion kan vaccinet även förebygga livmoderhalscancer. Är du redan sexuellt aktiv bör du använda latexkondom för att minska risken att utsättas för sexuellt överförbara infektioner, inklusive HPV.
Har du vanliga vårtor på händerna eller någon annanstans – undvik att peta i dem, eftersom det kan sprida infektionen. Fotvårtor kan hållas i schack genom god fothygien och genom att bära skor på offentliga platser som simhallar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online