HPV är en förkortning av humant papillomvirus, en grupp som omfattar mer än 100 olika virus. Studier från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC visar att cirka 20 miljoner amerikaner bär på viruset, och antalet växer med 6,2 miljoner nya diagnoser per år. Uppskattningsvis kommer upp till 50 procent av alla sexuellt aktiva personer att smittas av HPV någon gång under livet. De flesta former av viruset är harmlösa, men vissa typer kan orsaka ASCUS – ett cellförändringsfynd som kräver uppföljning och i vissa fall behandling.
ASCUS står för atypiska skivepitelceller av oklar betydelse och är ett fynd som kan framkomma vid ett cellprov (pap-test). Alla sexuellt aktiva kvinnor rekommenderas att genomgå detta test regelbundet. Vid provtagningen skrapas celler från livmodertappen för att upptäcka onormala cellförändringar som i värsta fall kan utvecklas till livmoderhalscancer.
När ASCUS upptäcks väljer vissa läkare att upprepa cellprovet efter sex månader, medan andra istället testar för högrisktyper av HPV. Virustyperna 16, 18, 6 och 11 räknas som högriskstammar, eftersom de med tiden kan orsaka cancer i livmoderhalsen, vulva eller vagina.
Om både ASCUS och ett positivt HPV-test för högriskvirus föreligger krävs ytterligare utredning. Läkaren utför då vanligtvis en kolposkopi – en undersökning där livmodertappen, vulvan och vaginan granskas noggrant med ett förstorande instrument och starkt ljus.
Under undersökningen vidgas slidan med ett spekulum, och en ättikslösning appliceras på livmodertappen med en pinne. Ättikan får onormala celler att bli vita, vilket gör dem lättare för läkaren att identifiera och bedöma.
I dag finns ingen behandling som botar själva HPV-infektionen. Däremot kan kvinnor inom vissa åldersgrupper vaccinera sig för att skydda sig mot farliga virustyper. När man väl smittats stannar viruset kvar i kroppen, såvida inte immunförsvaret själv lyckas eliminera det. Oftast är viruset harmlöst och kräver ingen behandling.
Kombinationen av HPV och ASCUS kräver dock kolposkopi, eftersom sannolikheten då är stor att viruset orsakar cellförändringar på livmodertappen som, om de lämnas obehandlade, kan leda till livmoderhalscancer.
Den vanligaste åtgärden vid enbart ASCUS är att upprepa cellprovet inom sex månader, eftersom fyndet kan bero på en infektion eller annan mindre irritation. Vid ett samtidigt positivt HPV-test räcker det dock inte att bara vänta och kontrollera igen, eftersom risken är betydligt större att just viruset ligger bakom cellförändringarna.
Därför utförs en kolposkopi, och den fortsatta behandlingen styrs av dess resultat. Själva ASCUS-fyndet behandlas alltså inte – däremot kan onormala celler som upptäcks under kolposkopien behandlas.
Syftet med kolposkopien är att avgöra om ASCUS-fyndet verkligen motsvarar ett onormalt område på livmodertappen. Om läkaren ser något misstänkt tas cellprover från området för biopsi. Biopsin visar om området är precanceröst, cancerogent eller godartat.
Vid cancer- eller precancerceller utförs oftast kryokirurgi: en metallsond förs in i livmodertappen och fryser bort de onormala cellerna. Behandlingen påverkar normalt varken livmodertappens funktion eller fertiliteten. Hittas inga onormala celler, eller om cellerna är godartade, begränsas uppföljningen vanligtvis till ett nytt cellprov inom några månader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online