Huden består av två huvudlager: läderhuden (dermis) och överhuden (epidermis). Cellerna i läderhuden, som ligger längst ner, vandrar ständigt uppåt och bildar överhuden – de två till tre översta hudlagren. När huden skadas hindras denna naturliga vandring av proteiner och intercellulärt material från själva skadan. Det är i detta skede som debridering blir nödvändig.
Debridering av partiellt hudskikt utförs när skadad, död eller infekterad vävnad behöver avlägsnas endast från sårets yta eller dess ytterkanter. Genom att ta bort den döda vävnaden får den underliggande läderhuden möjlighet att ersätta de skadade cellerna med nya och friska.
Instrumenten som används vid debridering av partiellt hudskikt omfattar pincett, små saxar, hemostater, skalpell, bomullstussar samt antibiotika. Ett starkt ljus används för att få god översikt över såret, och ibland även förstoringsglas.
Beroende på vilken typ av sår det rör sig om krävs olika typer av förband, allt från fuktiga till torra. Förbandet samlar upp vätska och infektion från såret och transporterar dem upp genom förbandet, vilket gör att det enkelt kan bytas ut vid nästa vårdbesök.
Läkningen inleds när nya celler vandrar upp till sårets yta. Till en början syns en vitaktig kristallbildning runt sårets kant. Denna bildning rör sig gradvis mot sårets mitt tills endast ny och frisk hud återstår – såret är då helt läkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online