Tarmens yta vida överstiger hudens yta. Enbart tunntarmen har en yta på cirka 250–300 kvadratmeter, medan hudens totala yta hos en genomsnittlig vuxen person uppgår till omkring 1,8–2,0 kvadratmeter. Denna enorma yta är avgörande för att maximera näringsupptaget samt möjliggöra effektiv matsmältning och metabolism.
Tunntarmen är betydligt längre än både magsäcken och tjocktarmen. Hos en genomsnittlig vuxen människa är den cirka 6–7 meter lång. Denna betydande längd ger gott om utrymme för att näringsupptag ska kunna ske.
Tunntarmens insida är inte slät, utan täcks av talrika veck som kallas plicae circulares. Dessa cirkulära veck ökar ytterligare den yta som finns tillgänglig för absorption.
Från de cirkulära vecken sträcker sig fingerliknande strukturer som kallas villi, eller tarmvilli. Dessa är klädda med specialiserade epitelceller som i sin tur bär på mikrovilli, vilket ökar ytan för näringsupptag ännu mer.
Ytan på varje epitelcell i tarmvillit är täckt av små utskott som kallas mikrovilli, även känt som borstbräm (brush border). Mikrovillerna ger cellerna ett sammetslikt utseende och ökar dramatiskt ytan som står till förfogande för näringsabsorption.
Tack vare sin enorma ytarea kan tarmen effektivt ta upp näring från den mat vi äter. De upptagna näringsämnena transporteras därefter via blodet till olika delar av kroppen, där de används för energiproduktion, tillväxt och reparation av vävnader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online