Serologi: Fakta om antikroppstest via blodprov

Serologi är en blodanalys som används för att påvisa antikroppar i kroppen. När kroppen utsätts för en infektion stimulerar vissa mikroorganismer immunsystemet att producera antikroppar, som hjälper till att bekämpa infektionen. Genom att analysera dessa antikroppar kan läkare få värdefull information om en patients hälsostatus.

Så går testet till

Ett serologitest börjar med att blod tas från en ven, vanligtvis på insidan av armbågen eller handleden. Området rengörs först med ett desinficerande medel som även hjälper till att förhindra blödningar. För att underlätta blodprovstagningen lindar läkaren eller sjuksköterskan en elastisk rem runt överarmen, vilket skapar tryck på blodkärlen och gör det betydligt lättare att ta blod.

När blodet har samlats upp i en lufttät flaska eller ett rör tas nålen bort och stickstället täcks med ett plåster för att stoppa blödningen.

Blodprovet skickas sedan till ett laboratorium där man undersöker hur olika antikroppar reagerar mot olika antigener. En antigen är en molekyl som utlöser produktionen av antikroppar i kroppen.

Test hos små barn

När ett serologitest utförs på ett litet barn används ofta ett vass verktyg som kallas lansett för att sticka huden och få den att blöda. Blodet samlas sedan upp genom sugning i ett glasrör, en så kallad pipett. Ibland används ett objektglas eller en testremsa i stället för en pipett.

Vad du kan känna under testet

När blodet tas från venen upplever vissa personer en måttlig smärta, medan andra bara känner ett litet stick eller en pirrande känsla. Vissa individer kan även uppleva en bultande smärta efter att blodet har tagits.

Resultat

I de flesta fall påvisas inga antikroppar i blodprovet. Om antikroppar dock upptäcks kan det tyda på en pågående infektion, en tidigare infektion eller immunitet mot vissa sjukdomar. Serologitester är användbara för att upptäcka flera olika sjukdomar, bland annat amöbiasis, miltbrann, brucellos, hiv, svampinfektioner, mässling, röda hund, RSV, syfilis, tularemi och viral hepatit.

När utförs testet?

Serologitester utförs ofta när en patient har en amöbisk leverabscess, femte sjukan (erytema infectiosum), svampartrit eller hjärnhinneinflammation (meningit).

Risker

Risken med ett serologitest inkluderar kraftig blödning, svimning eller yrsel, hematom (blödning under huden) samt infektion. Dessa komplikationer är dock ovanliga, och testet anses generellt vara säkert.