Augmentin är varunamnet på ett kombinationsantibiotikum som innehåller de verksamma ämnena amoxicillin och klavulansyra. Vissa personer är allergiska mot något av de läkemedel som ingår i Augmentin och behöver då ett alternativt preparat.
Eftersom Augmentin är en kombinationsprodukt är det viktigt att fastställa vilken typ av allergisk reaktion som föreligger för att bedöma hur allvarlig intoleransen är. Amoxicillindelen i Augmentin tillhör penicillinfamiljen. Patienter som är allergiska mot penicillin kan med stor sannolikhet inte använda amoxicillin i någon form och bör därför undvika Augmentin. Symtom på äkta läkemedelsallergi inkluderar utslag, klåda, nässelutslag, tryck över bröstet samt svullnad av tunga, mun eller läppar och andningssvårigheter. En allergisk reaktion som drabbar mun eller hals, eller som orsakar andningssvårigheter, är ett medicinskt nödläge och kräver omedelbar vård.
Den andra beståndsdelen i Augmentin är klavulansyra, ett ämne som tillsatts för att amoxicillinet ska verka bättre genom att hindra bakterierna från att utveckla resistens. Klavulansyra orsakar mer sällan allergiska reaktioner som klåda, utslag och andningsbesvär, men den kan ge upphov till andra former av intolerans, exempelvis kraftiga mag-tarmbesvär och påverkan på centrala nervsystemet. Den som inte tål klavulansyra kan ofta ändå använda enbart amoxicillin eller andra penicillinpreparat, men det finns också många andra alternativ.
Makrolider som azitromycin (Zithromax), klaritromycin (Biaxin) och erytromycin (EES, Ery-Ped) är vanliga alternativ vid Augmentin-allergi. De används mot en rad olika infektioner, bland annat i luftvägar, mun och tänder samt i mjukdelar. Erytromycin kan dock orsaka biverkningar som metallsmak i munnen eller magtarmbesvär.
Fluorokinolonantibiotika som används som alternativ till Augmentin vid allergi eller intolerans innefattar lomefloxacin (Maxaquin), levofloxacin (Levaquin) och moxifloxacin (Avelox). Preparaten verkar mot många typer av infektioner, men de kan öka känsligheten för sollicht medföra risk för njurskada, och de ger oftare än andra antibiotika upphov till allvarliga tarminfektioner orsakade av bakterien Clostridium difficile. Även om de är ett bra val vid penicillinallergi kan vissa patienter dessutom vara allergiska även mot denna grupp.
Antibiotika i tetracykingruppen, såsom tetracyklin (Achromycin) och doxycyklin (Vibramycin), används som alternativ till Augmentin vid behandling av luftvägs-, tand- och mjukdelsinfektioner. Achromycin får dock inte användas av gravida kvinnor eller barn under sju års ålder, eftersom det finns risk för grå missfärgning av tandemaljen hos fostret eller barnet.
Cefalosporiner som cefaclor (Ceclor), cefadroxil (Duricef) och cefalexin (Keflex) var tidigare de mest använda antibiotika vid Augmentin- och annan penicillinallergi, men många bakterier har med tiden blivit resistenta mot dem. Nyare preparat som cefdinir (Omnicef) och cefditoren (Spectracef) är effektivare, men de medför en liten risk för korsreaktion hos personer med penicillinallergi. Uppskattningsvis 7 till 18 procent av de patienter som är allergiska mot Augmentin eller andra penicillinpreparat tål inte heller cefalosporiner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online