Under den tidiga och mellersta delen av 1900-talet nådde polio nästan epidemiska proportioner och orsakade stor oro världen över. I takt med att vaccin utvecklades kunde sjukdomen dock bekämpas effektivt, och mot slutet av seklet var polio i princip utrotad i västvärlden. Idag finns sjukdomen endast kvar i ett fåtal länder med begränsade resurser för vaccination.
Poliomyelit, vanligtvis kallat polio, är en virussjukdom som kan angripa centrala nervsystemet och orsaka förlamning. Även om polio kan drabba personer i alla åldrar är det mest vanligt hos spädbarn och små barn. Infektionen kan vara asymtomatisk, vilket innebär att den inte ger några synliga symptom alls.
De symtomatiska formerna av polio delas in i tre kategorier:
Vid abortiv och icke-paralytisk polio begränsas viruset oftast till mag- och tarmkanalen och sprider sig inte vidare i kroppen. Patienter med denna typ av infektion återhämtar sig normalt helt inom en till två veckor.
Vid paralytisk polio tar sig viruset däremot ut i blodbanan och angriper nerverna, vilket kan leda till förlamning av de drabbade musklerna. Polio smittar främst genom kontakt med infekterade avföringsrester och bristande handhygien. Viruset kan sedan överföras mellan människor via kroppsvätskor som nässekret eller kontaminerat vatten.
Polio diagnostiseras vanligtvis genom blodprov. Det finns ingen botande behandling för polio när väl infektionen har brutit ut. Patienter med paralytisk polio behandlas symtomatiskt för smärta, feber och muskelstelhet för att lindra besvären så mycket som möjligt. Om andningsmusklerna påverkas kan patienten behöva andningshjälpmedel.
Det är möjligt för patienter som drabbats av paralytisk polio att återfå viss kontroll över sina drabbade lemmar, men i de flesta fall uppstår partiell eller fullständig förlamning av de berörda musklerna.
Det mest effektiva sättet att bekämpa polio är genom förebyggande vaccination. Jonas Salk utvecklade det första vaccinet mot polio, och injektionerna blev allmänt tillgängliga för allmänheten år 1955. Albert Sabin följde snart upp med ett oralt vaccin år 1964. Sedan poliovaccinens tillkomst har antalet poliofall minskat dramatiskt, och under den senare delen av 1900-talet var sjukdomen praktiskt taget utrotad i USA och stora delar av västvärlden.
Man upptäckte senare att det orala vaccinet i sällsynta fall faktiskt kunna orsaka poliovirus hos vaccinerade. Därför beslutade amerikanska CDC (Center for Disease Control) att enbart använda den injicerbara formen av vaccinet för att förhindra sådana fall.
Det rekommenderas att barn får fyra doser poliovaccin: vid två månaders ålder, fyra månaders ålder samt mellan sex och arton månader, följt av en påfyllnadsdos mellan fyra och sex års ålder.
Även om polio fortfarande förekommer i vissa länder i Afrika och Asien fortsätter Världshälsoorganisationen (WHO) sitt arbete med att helt utrota sjukdomen. Vuxna och barn som planerar att resa till länder där polio fortfarande existerar bör kontakta sin läkare för att ta reda på om de behöver en påfyllnadsdos av vaccinet. Smitta kan fortfarande ske från person till person i områden där sjukdomen fortfarande är ett problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online