Tyfoidfeber: orsaker, symtom, behandling och förebyggande råd

Tyfoidfeber är en bakteriell infektion i blodet och tarmkanalen som sprids genom avföring i vatten. Globalt drabbas nästan 20 miljoner människor varje år, och cirka 600 000 avlider till följd av sjukdomen. Tyfoidfeber går i regel att bota, även om vissa bakteriestammar har börjat utveckla resistens mot antibiotika. I USA rapporteras omkring 400 fall per år, varav 75 procent smittats under utlandsresor.

Orsaker

Tyfoidfeber orsakas av bakterien Salmonella typhi, som utsöndras i urin och avföring hos smittade personer. Smitta kan ske genom att man äter eller dricker livsmedel och drycker som hanterats av en smittad person. En annan vanlig smittväg är dricksvatten som förorenats av avloppsvatten innehållande bakterien.

• Cirka 3 procent av de smittade, främst äldre kvinnor med gallblåsesjukdom, fortsätter att bära på bakterien även efter tillfrisknande.
• I vissa länder sprids tyfoidfeber via skaldjur från vatten som kontaminerats med bakterien.
• Där klorerat vatten finns allmänt tillgängligt är förorenade livsmedel den vanligaste smittkällan.
• Sjukdomen är oftast förknippad med mindre industrialiserade länder som drabbas av översvämningar, osäkert dricksvatten och otillräcklig avloppshantering.
• Fall som rapporteras i Kanada och USA beror huvudsakligen på att invandrare redan var smittade när de anlände till landet.

Symtom

Efter att ha tagit sig in i kroppen förökar sig bakterierna och sprider sig till blodbanan och tarmarna. Symtomen visar sig ett till tre veckor efter smittotillfället och kan vara allt från lindriga till svåra. De inkluderar feber upp till 40 grader Celsius, huvudvärk, allmän sjukdomskänsla, aptitlöshet, magont, diarré eller förstoppning, rosenröda fläckar på bröstet samt förstorad lever och mjälte. Ovanliga symtom är tarmblödning, delirium och blödning från ändtarmen.

Tyfoidbakterier i blodet kan spridas vidare till lungorna, skelettet, hjärtat, musklerna, njurarna, könsorganen eller urinvägarna.

30 procent av dödsfallen i tyfoidfeber orsakas av tarmperforation, vilket innebär att bakterier från tarmen läcker ut i bukhålan. Dödsfall tillskrivs även lunginflammation, kramper, delirium och koma.

Behandling

De antibiotika som vanligtvis ordineras är trimetoprim-sulfametoxazol, ampicillin och ciprofloxacin. Personer som behandlas med antibiotika brukar må bättre inom två till tre dagar. Utan behandling kan sjukdomen dra ut på tiden i flera veckor, och så många som 20 procent av de obehandlade avlider.

Äldre antibiotika, som amoxicillin, kloramfenikol eller kotrimoxazol, kan leda till återfall av symtomen inom några veckor. Ett sådant återfall är dock lindrigare och brukar snabbt gå över med ytterligare behandling.

Förebyggande åtgärder

• Världshälsoorganisationen (WHO) uppmanar alla att tvätta händerna innan matlagning och efter toalettbesök.
• Det bör finnas tillgång till säkra vattentäkter och fungerande sanitära system.
• Personer som bär på sjukdomen ska inte hantera livsmedel.
• Vaccin finns för högriskområden, men rekommenderas endast till dem som sannolikt kommer att vistas länge i områden med potentiellt förorenat vatten och livsmedel. Nuvarande vaccin ger cirka 70 procents skydd i två till fyra år.

Resor till riskområden

• Du kan löpa risk om du reser till fattigare delar av Asien, Afrika och Latinamerika.
• Håll händerna rena och var noga med vad du äter och dricker.
• Undvik mat som säljs av gatuförsäljare.
• Drick endast flaskvatten eller vatten som kokats i minst en minut.
• Kolsyrat flaskvatten är ett bättre val än okolsyrat. Beställ drycker utan is och undvik isbitar med smak, eftersom de kan ha tillverkats på förorenat vatten.
• Koka, tillaga eller skala all mat.
• Ät maten medan den är varm och håll flugor borta från maten.
• Undvik sallader och råa grönsaker som inte kan skalas.

Sök vård om du får hög feber efter en resa till ett riskområde, och uppge alltid vart du rest – det underlättar snabb diagnos och korrekt behandling.