Trypanosomiasis är en sjukdom som orsakas av encelliga parasiter (protozoer) av typen hemoflagellater. Sjukdomen förekommer i två huvudformer: sovsjukan (afrikansk trypanosomiasis), som finns i både en öst- och en västafrikansk variant, samt Chagas sjukdom (amerikansk trypanosomiasis). Var och en av dessa sjukdomar orsakas av en specifik art av trypanosomer.
Sovsjukan orsakas av två olika protozoer: Trypanosoma brucei gambiense, som ger västafrikansk sovsjuka, och Trypanosoma brucei rhodesiense, som ger östafrikansk sovsjuka. Vid denna sjukdom tar sig parasiterna in i centrala nervsystemet, vilket kan leda till huvudvärk, onormalt beteende, medvetslöshet och i slutändan koma. Alla stadier av afrikansk trypanosomiasis äger rum i extracellulära vätskor.
En infekterad tsetsefluga biter ett däggdjur. Under bettet sprutas parasiterna, i form av metacykliska trypomastigoter, in i hudvävnaden. Parasiterna tar sig in i lymfsystemet och når så småningom blodet. Där omvandlas de till blodtrypomastigoter som förs med blodet till andra delar av kroppen. De tränger in i andra kroppsvätskor, exempelvis lymfa och ryggmärgsvätska, och fortsätter att föröka sig genom binär delning.
Tsetseflugor smittas när de biter en infekterad värd. Blodet de suger i sig innehåller parasiterna, vilka omvandlas till procykliska trypomastigoter i flugans mellantarm, där de förökar sig genom binär delning. Så småningom lämnar de mellantarmen och omvandlas till epimastigoter. Epimastigoterna vandrar vidare till flugans spottkörtlar, där de fortsätter att dela sig. När den infekterade tsetseflugan sedan biter en ny värd överförs parasiterna, och livscykeln börjar om igen.
Chagas sjukdom orsakas av protozoen Trypanosoma cruzi. Sjukdomen överförs till människor via blodsugande skinnbaggar av underfamiljen Triatominae, ofta kallade "kissing bugs". Chagas sjukdom förekommer i Amerika, från södra USA till södra Argentina. Den akuta fasen kan vara asymtomatisk, men feber, aptitlöshet, hjärtmuskelinflammation (myokardit) samt förstorade lymfkörtlar, lever och mjälte kan förekomma. Kroniska infektioner kan skada hjärta och matsmältningskanal och kan i värsta fall bli dödliga.
En infekterad triatominskinnbagga biter ett däggdjur. Medan den suger blod avsätter den infekterad avföring runt bettsåret. Trypomastigoterna i avföringen tränger in i såret eller via slemhinnorna. De invaderar celler kring smittstället och omvandlas till intracellulära amastigoter. Amastigoterna förökar sig genom binär delning inne i cellerna i den infekterade vävnaden. Så småningom omvandlas de till trypomastigoter, som spränger sig ur de infekterade cellerna och vandrar ut i blodet.
Till skillnad från parasiterna som orsakar sovsjuka förökar sig inte trypomastigoterna i blodströmmen vid Chagas sjukdom. Istället infekterar de nya vävnader, där de återigen blir amastigoter. Detta är en kontinuerlig infektionsprocess.
Skinnbaggarna får i sig parasiterna när de biter och suger blod från en infekterad värd. Trypomastigoterna i blodet förökar sig i insektens mellantarm och differentieras därefter till infektiösa metacykliska trypomastigoter i insektens bakarm. Den infekterade insekten biter en ny värd och överför de metacykliska trypomastigoterna, varvid livscykeln börjar på nytt.
För att diagnostisera sovsjuka undersöks lymfa, blod, benmärg, cerebrospinalvätska och andra kroppsvätskor efter trypomastigoter. När diagnosen har bekräftats ska behandling påbörjas omedelbart. Västafrikansk sovsjuka behandlas med pentamidin, medan östafrikansk sovsjuka behandlas med suramin. Vid sena stadier med engagemang i centrala nervsystemet används läkemedlet melarsoprol.
Vid Chagas sjukdom krävs undersökning av blod för att påvisa trypomastigoter. När diagnosen har ställts ska behandling påbörjas snarast med benznidazol eller nifurtimox.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online