Vacciner är ett konstgjort sätt att stimulera kroppens immunförsvar att reagera på en främmande organism. Efter denna artificiella stimulans är kroppen bättre förberedd att hantera en verklig infektion. Eftersom vacciner måste distribueras över långa avstånd från sina tillverkningsplatser innehåller de ibland konserveringsmedel. Och eftersom vacciner för in främmande organismer och kemikalier i kroppen kan vissa personer utveckla biverkningar. Forskningen visar dock tydligt att fördelarna med vaccin överväger riskerna.
När en person utsätts för en främmande organism, som ett virus eller en bakterie, svarar immunförsvaret med hjälp av specialiserade celler och proteiner (antikroppar). Beroende på infektionen behåller immunförsvaret ett "minne" av den angripande organismen – detta är själva grunden för immunitet. När en organism av liknande slag attackerar igen är immunförsvaret förberett och reagerar kraftfullt. Det är därför många aldrig drabbas av samma sjukdom två gånger: immunförsvaret har redan lärt sig hur organismen ska bekämpas.
Vacciner fungerar genom att leverera en död eller försvagad (attenuerad) version av en organism. Personen som vaccineras utvecklar därmed immunitet utan att själv bli sjuk.
Influensa förekommer i tre huvudtyper (A, B och C) samt i ett stort antal stammar. Typ A och typ B orsakar de allvarligaste sjukdomsfallen och de största utbrotten. Influensaviruset är på grund av sin genetiska struktur särskilt benäget att mutera, och varje större mutation ger upphov till en ny stam. Dessa betydelsefulla förändringar – så kallade genetiska skiften och driftar – sker i genomsnitt ungefär en gång per år.
Därför måste influensavaccin anpassas och uppdateras varje år. Säsongsinfluensavaccinet innehåller inaktiverade (dödade) eller försvagade influensavirus och täcker vanligen två A-stammar samt en eller två B-stammar, beroende på om vaccinet är trivalent eller kvadrivalent.
Influensavaccin tillverkas på stora produktionsanläggningar i flera olika länder. Eftersom hela världens befolkning löper risk att drabbas av influensa och dess komplikationer måste vaccinet kunna transporteras till även mycket avlägsna områden. Liksom många andra produkter innehåller vaccinet proteiner (från virusen) som bakterier kan växa och föröka sig i. För att förhindra att bakterier förstör vaccinet under transporten tillsätter tillverkarna konserveringsmedel som hämmar bakterietillväxt.
Exakta konserveringsmedel varierar mellan olika tillverkare, men din vårdpersonal bör alltid kunna informera dig om vilka ämnen som ingår i det vaccin du erhåller.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC omfattar de vanligaste biverkningarna av influensavaccinationen ömhet, rodnad eller svullnad vid injektionsstället, lindrig fe och/eller muskelvärk. Hos ett mycket litet antal vaccinerade uppstår andra biverkningar, oftast beroende på äggallergi – ägg nämligen används för att odla fram influensaviruset innan det bearbetas till vaccin.
Hos ett ännu mindre antal mottagare (cirka 1 på 1 miljon) tros en allvarlig neurologisk sjukdom, Guillain-Barrés syndrom, kunna utlösas. Eftersom främmande virus och ämnen sprutas in i kroppen är viss grad av reaktion från immunförsvaret helt naturlig att förvänta.
Sedan doktor Jenner utvecklade det första vaccinet mot smittkoppor har vacciner räddat otaliga liv genom att skydda mot allvarliga och livshotande infektionssjukdomar. Uppskattningsvis dör cirka 36 000 människor i USA varje år till följd av influensa. När tillräckligt många personer låter sig vaccineras uppstår dessutom ett kollektivt skydd som även gynnar dem som inte kan vaccinera sig på grund av allergi eller nedsatt immunförsvar.
Tagen i tid kan influensavaccinet skydda dig från mycket allvarliga komplikationer, såsom lunginflammation – i värsta fall till och med dödsfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online