Malariaparasiten Plasmodium består av en enda cell och är orsaken till malaria. Fyra olika typer av parasiten förekommer, och var och en ger upphov till sin egen form av sjukdomen: Plasmodium falciparum orsakar malign malaria, den dödligaste varianten, medan Plasmodium vivax, Plasmodium ovale och Plasmodium malariae samtliga är mer godartade – där P. malariae utgör den minst aggressiva formen.
En infektion med P. malariae yttrar sig ofta som kroniska influensaliknande symtom, såsom feber, trötthet och diarré. Behandlingen av malaria inkluderar läkemedlet primaquin, som används för att förebygga återfall vid de allvarligare formerna av sjukdomen. Vid infektioner med P. malariae används dock oftare klorokin.
Livscykeln för P. malariae inleds med honan av Anopheles-myggan – den enda organism som kan överföra malariaparasiten. När en sådan mygga biter en smittfri människa frisätter den P. malariae-parasiter (som i detta stadium kallas sporozoiter) från sin saliv in i människans blodkärl.
Sporozoiterna vandrar vidare till leverns celler. Under de följande 72 timmarna mognar de och förökar sig till merozoiter, så kallade dotterparasiter.
Nu kan merozoiterna ta sig ut i den infekterade personens blodomlopp och invadera de röda blodkropparna. Inuti de röda blodkropparna växer och förökar sig merozoiterna asexuellt, vilket till slut får cellerna att spricka och släppa ut ännu fler merozoiter i blodet. I detta stadium benämns parasiterna som blodstadiumsparasiter. De flesta merozoiter fortsätter att föröka sig på detta sätt och infekterar samt spräcker allt fler blodkroppar. Det är nu som den smittade personen börjar uppleva de första symtomen på malaria, exempelvis feber och frossa. Men inte alla merozoiter förökar sig enbart: en liten andel differentieras till manliga och kvinnliga gametozyter.
Därefter biter en ny Anopheles-hona den infekterade personen och suger i sig de manliga och kvinnliga gametozyterna. Dessa vandrar sedan vidare till myggans tarmar och förökar sig i mellantarmen. Så småningom bildar gametozyterna en cysta, i vilken nya sporozoiter utvecklas.
Efter cirka 10 till 18 dagar har sporozoiterna mognat tillräckligt för att kunna smitta, det vill säga att de nu kan orsaka en malariainfektion. Vid denna tidpunkt vandrar sporozoiterna till myggans spottkörtlar och väntar på att myggan ska bita en smittfri människa. När honan av Anopheles-myggan biter en ny, osmittad person börjar livscykeln om igen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online