Blockerade äggledare är inte bara en vanlig orsak till infertilitet – de kan också orsaka smärta. Det finns flera olika kirurgiska metoder för att åtgärda blockeringar i äggledarna, och vilken metod som väljs beror på var blockeringen sitter, vilken typ av blockering det rör sig om samt patientens egna önskemål och förutsättningar.
Tubär reanastomos används när blockeringen sitter i mitten av äggledaren, vid en önskan att återställa fertiliteten efter en sterilisering (tubaligatur) eller när äggledaren skadats på annat sätt. Vid ingreppet tas den blockerade eller skadade delen av äggledaren bort, varefter de två friska ändarna sys ihop igen. Resultatet blir en frisk, om än kortare, äggledare.
Graviditetsfrekvensen efter en reversering av sterilisering med tubär reanastomos överstiger 80 procent.
Salpingektomi innebär att en del av äggledaren tas bort. Ingreppet utförs oftast före provrörsbefruktning (IVF) om patienten har en vätskeansamling i äggledaren, så kallad hydrosalpinx. Möjligheterna att lyckas med IVF är betydligt större efter en salpingektomi om hydrosalpinxen varit så stor att den kunde ses på ultraljud.
Inom fertilitetsvården har det funnits viss debatt om onödiga salpingektomier utfördes. En skandinavisk studie visade dock att både IVF-resultaten och den långsiktiga fertiliteten var tydligt bättre hos patienter som genomgått ingreppet.
En salpingostomi utförs antingen för att tömma en hydrosalpinx eller för att avlägsna en extrauterin graviditet (en graviditet som etablerat sig utanför livmodern, i äggledaren). Vid ingreppet görs ett litet snitt i äggledaren så att vätskan kan rinna ut eller att graviditetsvävnaden kan spolas bort. I många fall lämnas äggledaren därefter att sluta sig och läka av sig själv.
Det är dock viktigt att känna till att ärrvävnad ofta bildas efter ingreppet, vilket med tiden kan leda till att äggledaren blockeras igen.
En selektiv tubär kanulering används när blockeringen ligger mycket nära livmodern. Vid denna metod förs en tunn kanyl eller stent genom blockeringen, vilket återupprättar förbindelsen mellan äggledaren och livmodern och gör att normal funktion kan återupptas.
Valet av behandlingsmetod avgörs alltid tillsammans med din läkare efter en grundlig utredning, exempelvis med hysterosalpingografi (HSG) eller laparoskopi, där blockeringens läge och karaktär kartläggs. Genom att anpassa ingreppet efter din specifika situation ges du de bästa förutsättningarna att uppnå graviditet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online