Att få äggledarna klämda, även känt som tubal ligering eller kvinnlig sterilisering, är ett kirurgiskt ingrepp där äggledarna skärs av, knyts ihop eller blockeras för att förhindra graviditet. Metoden räknas som en av de mest effektiva preventivmetoder som finns, med en misslyckandegrad på under 1 procent. Trots detta finns det en mycket liten – men verklig – risk att bli gravid efter ingreppet, även om det är extremt ovanligt.
Risken att bli gravid efter att äggledarna klämts kan variera beroende på vilken typ av ingrepp som utförts och din individuella situation. Nedan går vi igenom de viktigaste faktorerna som kan påverka säkerheten hos metoden.
Det finns flera olika tekniker för att stänga äggledarna, bland annat titthålskirurgi (laparoskopi), minilaparotomi samt sterilisering i samband med förlossning. Risken för graviditet kan variera något beroende på vilken metod som används.
I sällsynta fall kan komplikationer under själva operationen öka risken för graviditet. Om äggledarna exempelvis inte blockeras eller förseglas korrekt finns det en möjlighet att de med tiden växer ihop igen, vilket i sin tur kan leda till en graviditet.
Även efter ett lyckat ingrepp finns en liten risk för extrauterin graviditet, det vill säga att det befruktade ägget fäster utanför livmodern, oftast i en äggledare. En extrauterin graviditet kan vara farlig och kräver alltid omgående medicinsk vård.
Vissa medicinska tillstånd, till exempel hormonella obalanser eller avvikelser i livmodern, kan öka risken för graviditet trots att äggledarna har klämts.
Det är viktigt att diskutera riskerna och fördelarna med ingreppet tillsammans med en läkare innan du genomför det. Har du redan fått dina äggledare klämda och misstänker att du kan vara gravid? Kontakta då en vårdgivare för rådgivning och lämpliga tester, till exempel ett graviditetstest, så att du snabbt får klarhet i din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online