Stamning, som ibland även kallas hakningar eller osammanhängande tal, kan vara en normal del av ett barns språkutveckling i åldrarna två till sju år. Det blir ett problem när talavbrott – som upprepade ljud, stavelser eller hela ord – fortsätter in i tonåren, särskilt om de åtföljs av snabb blinkning, darrningar på läpparna eller andra nervösa vanor. Enligt National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD) stammar cirka tre miljoner amerikaner, och män är upp till fyra gånger så benägna att drabbas av störningen som kvinnor.
Det talsätt som oftast förknippas med stamning är svårigheter att komma igång med en mening: att upprepa ett ljud ("v-v-vad"), en stavelse eller ett helt ord. Även ett ojämnt taltempo, kanske med utdragna ord eller pauser mellan orden, tyder på stamning. Vissa personer som stammar väljer endast enkla ord i stället för dem som är svårare att uttala, eller syns det tydligt att de försöker samtala utan att få fram något ljud alls.
Symptomen kan variera betydligt beroende på situationen. Stamningen är sannolikt mer uttalad när man talar inför en grupp eller i telefon än när man pratar med ett husdjur, sjunger eller läser i samklang med någon annan.
Om ett barns tidiga hakningar inte rättar till sig av sig självt kan barnet få diagnosen utvecklingsrelaterad stamning. Läkare testar då sannolikt hörseln för att utesluta talproblem kopplade till hörselnedsättning. Tre eller fler symptom på stamning leder till slutsatsen att det rör sig om utvecklingsrelaterad stamning.
Tyvärr pressas vissa barn med dessa problem att tala bättre, vilket kan göra dem självmedvetna och faktiskt förvärra tillståndet, rapporterar Omaha Children's Hospital. En benägenhet att stamma kan dessutom gå i arv. Pågående forskning i Pakistan, England och USA tyder på att tre gener kan vara ärftliga källor till stamning.
När vuxna plötsligt börjar stamma hänger det oftast samman med en hjärnskada, ett medicinskt tillstånd som stroke, eller svår känslomässig trauma.
Inom talterapi lär en logoped personen som stammar hur man bildar ord och talar långsamt. Patienten kan också få lära sig avslappningstekniker att använda när stamningen börjar. Om den som behandlas är ett barn involveras föräldrarna i behandlingen och får konkreta riktlinjer för hur de ska bemöta barnet och stötta dess framsteg.
I vissa fall skriver läkare ut läkemedel, vanligtvis preparat som används mot depression och ångest. En nyare behandlingsmetod, som fortfarande forskades på per januari 2011, är en elektronisk anordning som placeras i hörselgången och spelar upp en något förändrad version av patientens eget tal – vilket ger känslan av att tala i samklang med någon annan och kan minska stamningen.
Självhjälpsgrupper har dessutom visat sig värdefulla för många, eftersom de erbjuder stöd, förståelse och gemenskap med andra i samma situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online