Täthet i näsan – ofta kallat nästäppa – är ett av de vanligaste besvären i luftvägarna. Det kan kännas som att näsan är helt igensatt, att trycket ökar över kinderna och pannan, eller att det är svårt att andas fritt. Besvären beror oftast på att näsans slemhinnor är inflammerade och svullna, men orsakerna bakom kan variera kraftigt. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till täthet i näsan.
Allergener som pollen, kvalster och pälsdjur kan utlösa en allergisk reaktion i nässlemhinnan. Den sväller då och producerar mer slem, vilket ger en känsla av täthet – ofta tillsammans med nysningar, kliande ögon och rinnande näsa.
Virusinfektioner som förkylning och influensa är bland de allra vanligaste orsakerna. När kroppen bekämpar viruset svullnar slemhinnorna i näsan och mer slem bildas. Besvären är oftast tillfälliga och lägger sig inom en till två veckor.
Vid bihåleinflammation är bihålornas slemhinnor inflammerade. Det ger tryck och smärta över kindben, panna eller bakom ögonen, samt en känsla av täthet i näsan. Sinusit uppstår ofta i förlängningen av en förkylning eller vid obehandlad allergi.
En sned nässkiljevägg innebär att väggen mellan näsborrarna inte sitter mitt i näsan. Det kan göra att ena näsborren är trängre än den andra, vilket ger återkommande täthet – ofta utan andra symtom som nysningar eller rinnande näsa.
Näspolyper är små, godartade utväxter som kan bildas på nässlemhinnan. De tar plats i näshålan och kan ge långvarig täthet, nedsatt luktsinne och tryckkänsla. Polyper är vanligare hos personer med astma eller kronisk bihåleinflammation.
Många gravida upplever nästäppa, särskilt under andra och tredje trimestern. Hormonförändringar ökar blodflödet till nässlemhinnorna, som då svullnar. Tillståndet kallas graviditetsrinit och går oftast över efter förlossningen.
Vissa läkemedel kan ge täthet i näsan som biverkning. Även överanvändning av avsvällande näsdroppar kan skapa en ond cirkel där slemhinnorna svullnar ännu mer när preparatet slutar verka – så kallad medicinsk rinit.
Rök, luftföroreningar, starka dofter, kemikalier och torr inomhusluft kan irritera nässlemhinnorna. Resultatet blir svullnad, ökad slembildning och en känsla av täthet – även hos personer utan allergi.
Kroniska sjukdomar som astma, KOL och vissa autoimmuna sjukdomar kan påverka luftvägarna och ge återkommande nästäppa. Vid långvariga eller oförklarade besvär är det klokt att kontakta vården för utredning.
Sök vård om tätheten i näsan varar i mer än tio dagar, förvärras i stället för att bli bättre, eller åtföljs av hög feber, kraftig ansiktssmärta eller blodigt nässekretion. Kontakta även vården om besvären kommer tillbaka gång på gång utan tydlig förklaring.
Skölj näsan med koksaltlösning, håll en bra luftfuktighet inomhus, drick rikligt med vatten och sov gärna med huvudet något högt. Vid allergi kan antihistaminer eller kortisonnässpray hjälpa, och vid förkylning kan avsvällande nässpray användas – men högst i fem till sju dagar för att undvika rebound-effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online