Skum vid mun eller näsa efter döden: Orsaker och forensisk betydelse

Skummande, skumliknande vätska vid näsa eller mun efter döden är ett klassiskt tecken på lungödem – vätskeackumulation i alveolerna och luftvägarna. Vid agoniska andetag blandas luft med proteinrik ödemvätska, vilket skapar ett stabilt skum som lämnar de övre luftvägarna.

Vanliga underliggande orsaker

• Vänsterhjärtsvikt: Förhöjt lungvenöst tryck → transudativt ödem.
• Svår lunginflammation (inkl. COVID-19): Inflammatoriskt exsudat fyller alveolerna.
• Opioider eller sedativa overdoser: Andningsdepression → hypoxi → icke-kardiogent ödem (neurogent eller aspireringsrelaterat).
• Akut respiratoriskt distressyndrom (ARDS): Diffus alveolärskada.
• Njursvikt: Vätskeöverlast.
• Höghöjds lungödem (HAPE).

Forensisk och klinisk kontext

Postmortalt skum är en grov indikator på lungödem men är inte patognomoniskt för en specifik orsak. Obduktion, toxikologi, och klinisk historik behövs för definitiv bestämning. Vid levande patienter presenterar akut lungödem med andfåddhet, ortopné, krakljud, hypoxi, och skummande rosa sputum – kräver akut behandling (syre, diuretika, vasodilatatorer, ventilatorstöd).

Skum ensamt bekräftar inte dödsorsak; det reflekterar den terminala pattofysiologin av vätskefyllda lungor.