Lupusantikoagulans (LA) är ett tillstånd där autoantikroppar binder sig till fosfolipider och proteiner i cellmembranet. Trots sitt namn ökar tillståndet snarare risken för blodpropp än blödning, eftersom antikropparna stör den normala blodkoagulationen. Personer med systemisk lupus erythematosus (SLE) löper betydligt större risk att utveckla lupusantikoagulans än resten av befolkningen.
Lupusantikoagulans hänger oftast samman med autoimmuna sjukdomar. Orsaken kan också kopplas till vissa läkemedel, exempelvis p-piller, fenytoin, kinin, amoxicillin och hydralazin. Tillståndet har även påvisats hos patienter med vissa tarmsjukdomar.
Själva grundsjukdomen kan orsaka ledvärk, hudbesvär och njursvikt. Vanliga komplikationer vid lupusantikoagulans är trombos (blodproppar), kraftiga blödningar samt upprepade missfall.
Det finns tyvärr få behandlingsalternativ för detta tillstånd. Nedan går vi igenom de behandlingsmetoder som finns tillgängliga idag.
I de flesta fall upptäcks lupusantikoagulans i samband med ett missfall eller under graviditeten. Upplever du symtom bör du kontakta din läkare och be om att bli testad för lupusantikoagulans. Patienter utan tidigare historia av tillståndet eller trombos brukar endast övervakas – förekommer inga symtom krävs ingen behandling.
För att kunna ställa diagnosen krävs flera olika provtagningar: aktiverad partiell tromboplastintid (APTT), ett tromboplastinhämningstest samt Russell huggormsgift-test (RVVT). Om inga symtom föreligger vid diagnosstillfället kan läkaren rekommendera att ingen behandling ges. Finns det däremot symtom sätts lämplig medicinering in direkt.
Prednison är ett immunsupprimerande läkemedel som ges för att eliminera lupusantikoagulansen. Det verkar mycket snabbt mot själva tillståndet, men minskar inte nödvändigtvis risken för trombos eller nya blodproppsincidenter.
Patienter med en historik av återkommande trombos bör få regelbunden behandling med blodförtunnande läkemedel. Detta innebär oftast att heparin först administreras intravenöst, varefter livslång warfarinbehandling påbörjas för att förhindra nya blodproppar.
Gravida patienter bör behandlas med lågmolekylärt heparin (LMH) för att minska den förhöjda risken för missfall som lupusantikoagulansen medför. Diskutera alltid din behandlingsplan noggrant med både barnmorska och läkare.
Kom ihåg att alltid följa din läkares anvisningar och aldrig justera din medicinering på egen hand. Med rätt uppföljning och behandling går det bra att hantera lupusantikoagulans och leva ett normalt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online