Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar tusentals människor världen över. Även om MS vanligtvis diagnostiseras när patienterna är i slutet av 20-årsåldern, leder nya undersökningstekniker till att sjukdomen numera upptäcks mycket tidigare. Forskare har ännu inte hittat någon direkt orsak till MS, men man tror att vissa barn är genetiskt benägna att utveckla sjukdomen.
MS påverkar det centrala nervsystemet. Sjukdomen skadar ofta ett material som kallas myelin, som omger nervcellerna. Den ärrbildning som uppstår till följd av MS stör nervcellernas normala funktion, vilket ger upphov till många av sjukdomens symtom. MS diagnostiseras oftast mellan 20 och 50 års ålder. Färre än 5 procent av alla nya fall rör barn under 16 år. Kvinnor drabbas dessutom oftare av MS än män.
Det finns flera typer av MS som kan drabba barn. En av de vanligaste formerna är skovvis förlöpande MS. Barn med denna typ av sjukdom går genom perioder av remission, då de inte uppvisar några symtom. Symtomen uppstår under det som kallas sjukdomens skovfas. Denna typ av MS kan utvecklas till en sekundärt progressiv form, som förkortar tiden mellan skov och remission.
Progressivt skovvis förlöpande MS är en ovanlig form av sjukdomen som gradvis ger allt mer uttalade symtom. Godartad MS uppstår när alla symtom försvinner och inte återkommer över tid.
Barn med MS kan uppvisa en rad olika symtom. En stickande känsla eller domningar i flera lemmar är ett vanligt tecken på sjukdomen. Nästan hälften av alla barn som drabbas av MS uppvisar tecken på trötthet. Vissa barn kan också uppleva muskelkramper, vilket i sin tur kan leda till en känsla av svaghet i musklerna. Både tarm- och blåsproblem kan även uppstå till följd av sjukdomen.
Att diagnostisera MS kan vara svårt, eftersom det inte finns något specifikt test som kan bevisa att ett barn lider av sjukdomen. Läkare måste därför gå igenom en noggrann process för att utesluta andra sjukdomar, som borrelia eller lupus, innan diagnosen MS kan ställas. MR-undersökningar kan användas för att avgöra om det finns ärrbildning längs ryggmärgen eller i hjärnan som kan tyda på MS.
Läkare ställer vanligtvis inte diagnosen om inte barnet har haft två MS-skov som varat i mer än 24 timmar vardera. Skoven måste dessutom ligga minst en månad från varandra.
Det finns för närvarande inget botemedel mot MS. De flesta behandlingsprogram som är anpassade för barn syftar därför till att hantera symtomen. Läkare kan använda kortikosteroider i tidiga skeden av sjukdomen. Kortison kan hjälpa till att förkorta ett skov, vilket kan förhindra att ytterligare symtom utvecklas. Läkare kan också förskriva andra läkemedel som är riktade mot specifika symtom.
Depression är ett vanligt symtom bland personer som lider av MS, även hos yngre patienter. Läkare förskriver därför ofta antidepressiva läkemedel för att hjälpa patienterna att hantera sjukdomen och dess psykiska påfrestningar.
Om ditt barn uppvisar symtom som kan tyda på MS, till exempel domningar, trötthet eller muskelsvaghet, kontakta alltid barnläkare eller specialist för en noggrann utredning. En tidig diagnos och ett tidigt behandlingsprogram kan göra stor skillnad för barnets långsiktiga hälsa och livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online