Multipel skleros (MS) kan vara en mycket försvagande sjukdom. För de flesta av oss, särskilt de utan MS i släkten, är risken att insjukna mindre än en tiondels procent. Men för den som lever med sjukdomen betyder statistiken ingenting – varje dag kan vara en kamp, men också en möjlighet, eftersom symtomen ofta går att hantera.
Symtomen vid MS kan variera från lindriga till svåra beroende på vilka nerver som drabbats av sjukdomen. I allvarliga fall kan MS leda till att man förlorar förmågan att gå eller tala.
Även om läkare och forskare ännu inte vet exakt varför multipel skleros uppstår, vet man vad som ligger bakom symtomen. MS klassificeras som en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens eget immunförsvar angriper kroppens vävnader. Ett ämne som kallas myelin skyddar och isolerar nervfibrerna i hjärnan och ryggmärgen. Vid MS bryts myelinet ner, vilket gör att signalerna som färdas via nerverna kan bli fördröjda eller helt blockera.
Eftersom MS kan drabba nervfibrer på många olika ställen i kroppen varierar symtomen kraftigt mellan olika personer. Vanliga tecken inkluderar:
Symtomen kan förvärras när kroppstemperaturen stiger och tenderar att komma och gå. Perioder med återfall är typiska, särskilt i tidiga stadier av sjukdomen.
MS kan även ge upphov till andra besvär, exempelvis muskelstelhet och spasticitet, förlamning, problem med blåskontroll samt minnesproblem och glömska. Personer med MS löper dessutom större risk att utveckla epilepsi och drabbas av depression. Det är därför viktigt att hålla sin läkare informerad om alla nya symtom, så att även komplikationer kan behandlas i tid.
Vissa faktorer ökar risken att insjukna i multipel skleros. Sjukdomen debuterar oftast i åldern 20–40 år, och kvinnor löper ungefär dubbelt så hög risk som män. Har du en nära anhörig med MS ökar din egen risk till mellan 1 och 3 procent.
Till skillnad från många andra sjukdomar finns inget specifikt test för MS. Diagnosen ställs istället genom att utesluta andra sjukdomar som kan orsaka liknande symtom. Läkaren kan göra neurologiska undersökningar och ta blodprov för att utesluta infektioner eller andra orsaker. En lumbalpunktion kan användas för att analysera nivåer av vita blodkroppar och proteiner i ryggmärgsvätskan, och skador på myelinet kan ibland synas som lesioner vid en magnetresonansundersökning (MRI).
Behandlingen fokuserar på att lindra och hantera symtomen, eftersom det ännu inte finns något botemedel mot MS. Med rätt vård och stöd kan dock många leva ett aktivt liv trots diagnosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online