Medicinsk information om multipel skleros (MS)

Multipel skleros (MS) drabbar människor som i övrigt är helt friska. Ibland orsakar sjukdomen betydande funktionsnedsättning, andra gånger ger den endast få och svårt synliga symtom. Vad som egentligen orsakar MS är fortfarande inte helt känt, men flera faktorer tycks samverka för att utlösa sjukdomen.

Vad är multipel skleros?

MS är en sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet. Dess huvudsakliga effekter koncentreras till hjärnan och ryggmärgen och ger symtom som kan sprida sig genom hela kroppen. Beroende på vilka nerver som drabbas och hur allvarliga symtomen är kan du förlora förmågan att gå eller tala.

Det finns fyra olika former av MS:

• Skovvis förlöpande MS – den vanligaste formen, med perioder av symtom följt av återhämtning.
• Sekundärt progressiv MS – uppstår när den skovvisa formen övergår i ett stadigt fortskridande förlopp.
• Primärt progressiv MS – sjukdomen försämras gradvis från början utan tydliga skov.
• Progressivt skovvis MS – en kombination av den skovvisa typen och en form som progresserar redan från sjukdomens debut.

Sjukdomens mekanism

När MS är aktivt samlas vita blodkroppar kring den vita substansen i hjärnans nervceller. Dessa blodkroppar startar en inflammatorisk reaktion, som kan liknas vid en inflammerad finne. Inflammationen förstör den feta myelinskidan som omger nervtråden, så kallad axon. När myelinet har skadats och skalats bort kortsluts den elektriska signaleringen i de drabbade nervcellerna, vilket gör att centrala nervsystemets förmåga att överföra meddelanden stoppas eller fördröjs.

I takt med att sjukdomen fortskrider fortsätter axonerna att dö, även när de inte längre angrips av den inflammatoriska reaktionen.

Riskfaktorer

Du kan ha en genetisk benägenhet att utveckla MS. Andra faktorer som kan öka risken är problem med immunförsvaret samt olika miljöfaktorer.

Ju längre från ekvatorn du bor, desto högre är risken att insjukna i MS. Flyttar du till ett högriskområde innan du fyller 15 år blir risken lika hög som för någon som är född där. Även följande faktorer spelar roll:

• Rökare löper högre risk att utveckla MS.
• Sjukdomen drabbar kvinnor oftare än män, även om män också kan insjukna.
• Har du en nära släkting med MS är din egen risk förhöjd.
• Enäggstvillingar till personer med MS har särskilt stor risk att själva insjukna.
• Brist på vitamin D ökar sannolikheten att få MS.
• Personer med nordeuropeiskt ursprung drabbas oftare än andra.

Vanliga symtom

Vid MS kan du börja känna domningar i armar eller ben, på ena sidan eller båda, och i över- och/eller underkroppen. Du kan uppleva dubbelseende eller suddig syn. Det är också möjligt att delvis eller helt förlora synen på ett öga, ofta tillsammans med smärta när du rör ögonen – ett tillstånd som kallas optikusneurit.

Andra vanliga symtom är:

• Smärta och stickningar i olika delar av kroppen
• Elektriska stötliknande känslor när du rör huvudet på vissa sätt
• Trötthet och utmattning
• Darrningar (tremor)
• Ostadig gång och nedsatt koordination
• Yrsel

Sjukdomsförloppet

Symtomen är inte konstanta. Du kan ha perioder då du mår helt normalt – så kallade remissioner – alternerat med perioder då olika symtom blossar upp.

Det går inte att förutsäga hur just din MS kommer att utvecklas. Varje sjukdomsfall är unikt. Vissa personer får en betydande funktionsnedsättning nästan direkt från debuten, medan andra har lindrigare symtom och kan fortsätta leva ett i stort sett normalt liv.