Så använder du ärendehantering vid behandling av drogmissbruk

Ärendehantering är en effektiv metod för att behandla drogmissbruk, eftersom personer med missbruksproblem ofta har betydande svårigheter utöver själva beroendet. Enligt National Library of Medicine har cirka 70 procent av de som behandlas för missbruk en livslång historik av depression. Det finns en viktig skillnad mellan att behandla beroendet i sig och att förse en missbrukare med samhällets resurser. Ärendehantering omfattar en rad uppgifter som hjälper drogberoende att få tillgång till de resurser som krävs för att övervinna beroendet. Utan detta stöd riskerar personen att hamna i brottslighet eller att skada sina närstående.

Instruktioner

1. Utvärdera klienterna med en missbruksbedömning

Personer med missbruksproblem blir klienter hos en ärendehandläggare när de påbörjar behandling. Ärendehandläggarens uppgift är att kartlägga klientens behov, önskemål, styrkor, färdigheter och brister. När klienten inleder behandlingen genomgår hen ett program för drogbehandling, och dennes behov utvärderas med avseende på tillgängliga samhällsresurser. Behandling av drogberoende innefattar terapi för psykiska problem, missbruk och familjedysfunktion. Efter att ha utvärderat missbrukarens behov tar ärendehandläggaren fram en resursplan för att möta dessa behov på ett effektivt sätt.

2. Skapa en plan för att övervinna hinder i samhället

Personer som arbetar för att övervinna sitt drogberoende behöver ofta hjälp med att reparera relationer, hitta arbete och ordna boende. Enligt Psychiatry Online har införandet av ärendehantering i USA lett till att fler missbrukare fullföljer sin drogbehandling. Fokus i ärendehanteringens bedömning förbereder missbrukare på att bli produktiva medborgare och undvika gamla vanor.

3. Identifiera mål att uppnå

Planering, målsättning och genomförande utgör grunden för ärendehantering. Ärendehandläggaren och klienten identifierar tillsammans mål som ska uppnås med hjälp av resursplanen under återhämtningen från beroendet. Resursplanen består av mål, strategier och delmål. Genom att dela upp målen i mindre steg blir de lättare att nå.

4. Vidta åtgärder för att nå målen

Personer som återhämtar sig från missbruk behöver också agera aktivt och delta i nya aktiviteter för att nå sina mål. Övergången till att delta i NA-möten (Narcotics Anonymous) och söka arbete kan kännas stressande. Missbrukare riskerar återfall när de försöker återintegreras i samhället. Några av utmaningarna innefattar att behärska grundläggande färdigheter för att fungera i vardagen, lära sig budgetera, vara förälder och sköta ett hem. Ärendehanteringen måste därför säkerställa att det finns en plan för återinträde i samhället samt för eftervård.

5. Tillhandahåll resurser och en remisslista

Många missbrukare har tillgång till socialtjänstens insatser men förstår inte hur de effektivt ska använda dem. Länkning, uppföljning och intressebevakning är viktiga komponenter i ärendehanteringen när resurser förmedlas till återhämtande drogberoende. Klienten får ofta en lista över tillgängliga resurser, men länkning går längre än så. Ärendehandläggare förväntas bygga ett nätverk av kontakter och resurser som motsvarar klientens specifika behov.

6. Uppmuntra klienterna att åta sig att använda resurserna

Klienten behöver själv åta sig att kontakta resurserna och ta hjälp i anspråk. Efter att klienten gjort kontakten bör ärendehandläggaren följa upp relationen mellan klient och resurs. Om framsteg eller problem upptäcks måste ärendehandläggaren anpassa serviceplanen efter förändringen. Detta kan innebära ytterligare åtgärder på klientens vägnar och att göra sin röst hörd. Intressebevakning blir särskilt aktuell när en återhämtande missbrukare nekas tjänster trots att hen uppfyller kraven. Genom aktiv intressebevakning säkerställs att återhämtande missbrukare får de nödvändiga resurserna för att övervinna sitt beroende.