Den mänskliga kroppen kan liknas vid en dator, med ett "moderkort" som skickar signaler och talar om för resten av "maskinen" vad den ska göra. Vårt moderkort är hjärnan, som skickar ut kemiska ämnen – så kallade signalsubstanser – till olika delar av kroppen för att styra hur dessa ska reagera på olika fysiska och psykiska stimuli.
En av dessa signalsubstanser är dopamin, ett ämne som vissa forskare tror kan spela en viktig roll i framtida behandling av drogberoende.
Enligt Dr. Eric H. Chudler vid University of Washington är det signalsubstanserna som produceras av hjärnan och skickas till kroppens olika receptorer som styr våra handlingar och reaktioner.
Dopamin finns i flera områden av hjärnan och ansvarar för att balansera känslor, rörelser och motivation. Ämnet är också avgörande för upplevelsen av njutning och belöning – något som gör det särskilt intressant i forskningen kring beroende.
Dopamin används redan idag för att behandla en rad sjukdomar och tillstånd, bland annat Parkinsons sjukdom. I kroppen finns två huvudtyper av dopaminreceptorer: D1 och D2. Det är D2-receptorn som oftast förknippas med beroendeframkallande beteenden.
Denna receptor är den som skickar budskapet: "Wow! Det där kändes fantastiskt! Låt oss göra det igen!" Just denna mekanism är en av de främsta orsakerna till att beroende utvecklas. Paradoxalt nog kan dock dopamin, trots sin koppling till beroende, även bli en del av lösningen.
En studie publicerad i april 2007 i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America tyder på att det kan finnas ett samband mellan D2-dopaminreceptorer och drogberoende. Studien fokuserade på det psykoaktiva stimulerande medlet kokain, men resultaten kan peka mot att dopamin även skulle kunna användas för att behandla andra former av beroende.
För att framgångsrikt kunna behandla beroende med dopamin skulle ett läkemedel behöva blockera D2-receptorn från att ta emot njutningssignaler från hjärnan. På så sätt skulle den belöningseffekt som driver beroendet kunna hävas eller försvagas kraftigt.
När artikeln skrevs 2009 återstod dock ytterligare forskning för att fastställa att dopamin faktiskt kan ha denna skyddande effekt i praktiken. Fortsatta studier inom området bedömdes som nödvändiga innan dopaminbaserade behandlingar mot beroende kunde bli verklighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online