Alkoholberoende kan ge upphov till ett av de allra farligaste och potentiellt livshotande abstinenssyndromen bland alla beroendeframkallande substanser. Abstinensen kännetecknas ofta av oro och rastlöshet, sömnstörningar, darrningar, krampanfall och i vissa fall hallucinationer. Ett fullt utvecklat delirium tremens har en dödlighet på upp till 20 procent och kräver alltid omedelbar vård.
Bensodiazepiner används för att lugna kroppen och motverka den oro, skakningar och de krampanfall som alkoholabstinensen kan utlösa. Läkemedlen kan ges intravenöst i början av abstinensen eller peroralt under högst två veckors tid.
Baksmällesymtom, dåsighet och viktuppgång är obehagliga biverkningar. Kombineras bensodiazepiner med alkohol eller tas i överdos kan det dock vara mycket farligt och till och med livshotande.
Läkemedel som karbamazepin eller natriumdivalproex riktar sig specifikt mot att minska risken för krampanfall och kan bidra till att sänka den dos bensodiazepiner som behövs för att skydda mot abstinensens farliga effekter.
I kombination med bensodiazepiner kan betablockerare som propranolol och atenolol användas för att minska darrningar och sänka hjärtfrekvensen.
Alkoholabstinens kan utlösa hallucinationer som ibland kräver behandling med antipsykotiska läkemedel, exempelvis haloperidol.
Även om alkohol tekniskt sett lindrar själva abstinensen avråds denna metod starkt när andra behandlingsalternativ finns tillgängliga. Avgiftning bör alltid ske under medicinsk övervakning för att säkerställa en trygg och effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online