Vilken ung människa som helst kan utveckla ett drogmissbruk. Vissa faktorer gör dock att vissa unga löper betydligt högre risk att hamna i ett allvarligt drogberoende. Enligt den amerikanska myndigheten National Institute on Drug Abuse gäller att ju fler drogrelaterade hotfaktorer ett barn utsätts för, desto större är risken att barnet börjar missbruka droger. Genom att känna till dessa riskfaktorer kan föräldrar, lärare och andra vuxna i barnets närhet agera i tid.
Ett barns familjebakgrund spelar en avgörande roll för hur mottagligt det är för drogmissbruk. Barn vars mamma, pappa eller syskon har ett beroende av alkohol eller droger löper större risk att själva utveckla missbruksproblem. American Council for Drug Education rapporterar att en pojke som har en drogmissbrukare i familjen löper dubbelt så hög risk att utveckla beroendeproblem jämfört med en pojke utan missbruk i familjen. Äfta och miljö samverkar alltså på ett sätt som gör familjehistorian till en av de tyngsta riskfaktorerna.
Hur föräldrarna uppfostrar sina barn påverkar också risken. Barn som växer upp i ett hem med motstridiga regler och förväntningar är mer benägna att missbruka droger, liksom barn som lever i hushåll där auktoriteten hamnar i någon av ytterligheterna. Det handlar både om föräldrar som är extremt stränga och kritiska, och om föräldrar som varken ger beröm eller utövar någon form av tillsyn. Dessutom ökar risken markant för barn som växer upp i ett hem där drogmissbruk tolereras eller normaliseras.
Det umgänge ett barn har spelar en central roll för huruvida hen börjar experimentera med droger. Om ett barns vänner eller syskon använder droger ökar sannolikheten betydligt för att även hen gör det. I de allra flesta fall är det nämligen någon i barnets egen bekantskapskrets som introducerar droger första gången – inte en främling.
Barnets attityd till skolan är en annan viktig faktor. Barn som presterar dåligt i skolan är mer benägna att använda droger än de som får goda resultat. Även elever som saknar intresse för skolarbetet och inte bryr sig om sina akademiska prestationer löper större risk att experimentera med droger än elever med en tydlig målbild och akademisk riktning. Skolan fungerar ofta som ett skydd, och frånvaro av engagemang kan lämna ett tomrum som droger fyller.
Enligt American Council for Drug Education är barn extra utsatta för drogmissbruk när de går igenom stora livsförändringar. Dessa övergångar är ofta kopplade till skolgången. Första gången ett barn skiljs från sina föräldrar under en längre period är vanligtvis när skolstarten sker. I takt med att barnet fortsätter sin utbildning, till exempel vid övergången mellan skolstadier, möter det nya akademiska och sociala utmaningar. Statistiskt sett är tonåren den period då en ung person först kommer i kontakt med droger, vilket gör denna livsfas särskilt känslig.
Ingen enskild faktor avgör om en ung person utvecklar ett drogmissbruk – det är ofta kombinationen av flera riskfaktorer som spelar in. Ju fler faktorer som finns i ett barns liv, desto viktigare är det att vuxna runt omkring är uppmärksamma, skapar trygghet och erbjuder stöd. Tidig insats, öppen kommunikation och en stabil vuxenrelation kan göra stor skillnad och minska risken avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online