Hela 61 procent av alla amerikaner dricker alkohol, och en tredjedel av dem konsumerar alkohol i stora mängder regelbundet. Statistiken över alkoholrelaterade dödsfall är chockerande. Alkohol dödar på kort sikt (delirium tremens, akut alkoholförgiftning), på lång sikt (leversvikt) och indirekt (trafikolyckor och fallolyckor). Att sluta dricka är det kloka valet för personer med alkoholproblem – men att avbryta drickandet utan medicinsk hjälp kan göra mer skada än nytta.
När en person dricker alkohol aktiveras mekanismer i hjärnan som uppmuntrar till fortsatt drickande. Forskare vid University of California har identifierat den dimera molekyl, belägen i hjärnans nervceller, som spelar en central roll. Molekylen kopplar samman två signalsubstanser: dopamin och adenosin. Sättet på vilket dimeren kombinerar dessa ämnen skapar ett starkt begär efter mer alkohol.
Den del av hjärnan som påverkas mest av dessa processer är nucleus accumbens, där de flesta receptorer för den synergistiska dopamin- och adenosineffekten finns. Beroendet uppstår genom psykologiska reaktioner på denna mekanism, genetisk disposition samt fysiska förändringar i själva hjärnan som driver behovet av alkohol.
Att sluta dricka efter tungt dagligt alkoholintag kan vara farligt och till och med livshotande om det försöks på egen hand. Ett plötsligt upphörande av alkoholkonsumtionen utlöser fysiska reaktioner. De första symtomen är vanligtvis darrningar och skakningar, huvudvärk, svettningar samt illamående med kräkningar. Dessa symtom kan utvecklas till hallucinationer, krampanfall, hjärtsvikt och i värsta fall död. Ett akut tillstånd som kallas delirium tremens (DT) kan dessutom utvecklas – ett potentiellt dödligt tillstånd som alltid kräver sjukhusvård.
DT förekommer hos cirka 5 procent av alla med akut alkoholförgiftning. Utan behandling är dödligheten vid delirium tremens hela 35 procent. Med tidig behandling och snabb insats sjunker dödligheten till 5–15 procent. Symtomen debuterar mellan sex timmar och sju dagar efter det senaste alkoholintaget och omfattar bland annat:
Två potentiellt dödliga komplikationer vid DT är hjärtarytmier och epileptiska anfall.
Om akuta symtom som delirium tremens utvecklas innefattar behandlingen sjukhusvård och fullständig medicinsk hantering. Vanliga åtgärder inkluderar intravenös vätskebehandling, hjärtläkemedel, lugnande medel, antiepileptika samt noggrann övervakning av vitala parametrar. Även alkoholister som inte uppvisat så extrema abstinensreaktioner behöver medicinsk övervakning under de tidigaste faserna av avvänjningen.
Efter den medicinska vården följer terapeutisk behandling och långsiktig rehabilitering. För dem som inser att beroendet förstör både hälsa och liv finns flera programalternativ. Fördelarna med strukturerade program är stöd från andra i samma situation, konkreta strategier för ett nyktert liv och – särskilt inom akutvården – en helt alkoholfri miljö.
Bland de amerikaner som är beroende av alkohol söker endast uppskattningsvis 15 procent behandling. Många misslyckas med sina första försök till nykterhet och måste börja om ett program, medan andra väljer att byta till ett annat program. Det handlar om uthållighet och om att hitta rätt program med rätt stöd. Eftersom det finns mycket få långtidsstudier på alkoholister som genomfört ett behandlingsprogram publiceras inga tillförlitliga framgångssiffror.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online