Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC dör cirka 79 000 människor varje år till följd av alkohol. Personer som missbrukar alkohol under lång tid riskerar allvarliga hälsoproblem, arbetslöshet och hemlöshet, samt att förlora stödet från familj och vänner. Alkoholister i sent skede klarar sällan av att fungera normalt på grund av nedsatt social förmåga och en snabbt försämrande hälsa.
Alkoholism utvecklas oftast enligt ett mönster med tre stadier. Det första stadiet kännetecknas av en anpassningsperiod där kroppen tål allt större mängder alkohol utan tydliga sociala eller fysiska konsekvenser. Personen kan framstå som en social drinkare som ”tål mycket” och dricker mer än andra, men han eller hon klarar fortfarande av ett jobb och andra ansvar.
I det andra stadiet börjar sociala problem synas. Konflikter hemma eller på arbetet till följd av alkoholen blir allt vanligare. Vid det här laget är det inte längre alltid möjligt att dölja hur mycket som dricks, och perioder av minnesförlust – så kallade blackouts – blir vanligare. Kontrollen över drickandet börjar glappa.
Det tredje stadiet visar alkoholismens allvarligaste effekter. Hälsoproblem, förlorat arbete, skilsmässa, problem med lagen, olyckor och hemlöshet är alla typiska konsekvenser av alkoholism i sent skede.
Eftersom alkohol påverkar alla kroppens system finns det många symtom hos personer med kronisk alkoholism. Darriga händer, osammanhängande eller kraftigt sluddrigt tal, svårigheter att tänka klart, rörelseproblem, demens och antisocialt beteende – som våld mot sig själv eller andra – är några av de vanligaste tecknen på alkoholism i sent skede.
Alkohol påverkar nervsystemet och alla kroppens större organ. Efter en lång period av intensivt drickande kan den beroende drabbas av sjukdomar som hepatit, levercirros, pankreatit, hjärtrarytmier, hjärnatrofi, epileptiska anfall och ökad risk för stroke. Alkoholister i slutstadiet löper också stor risk att utveckla cancer i matstrupen, levern eller bukspottkörteln.
Den psykiska hälsan påverkas genom affektiva störningar, depression och ångest. Långvarigt missbruk kan dessutom orsaka bestående hjärnskador, ofta beskrivet som ”vått hjärna” (Wernicke-Korsakows syndrom), vilket leder till svåra minnes- och inlärningsproblem.
Kroniska alkoholister som plötsligt går i abstinens riskerar att drabbas av delirium tremens (DT) – en kombination av kraftig darrning, panikattacker, feber och högt blodtryck. Ett välkänt symtom är hallucinationer, där patienten ser ”små djur” eller känner att insekter kryper under och på huden.
På grund av den fysiska stress som ett plötsligt avbrott innebär kan delirium tremens vara dödligt om det inte behandlas av läkare. Det är därför avgörande att abstinens alltid sker under medicinsk övervakning.
Många som har nått detta stadium känner att de inte kan leva utan alkohol och fortsätter dricka tills de dör i levercirros, drabbas av en hjärtinfarkt eller råkar ut för en olycka påverkad av alkohol. Men alkoholism kan behandlas, även i sjukdomens sena skeden – dock bara om patienten själv verkligen vill förändra sitt liv.
En person i sent skede måste behandlas under läkares överinseende och få sin hälsa regelbundet kontrollerad. Sluten vård på ett behandlingshem är oftast den bästa lösningen. Vistelsen varar vanligtvis 30–90 dagar och inkluderar individuell terapi och gruppbehandling, motion, kost- och näringsprogram, familjerådgivning samt kamratstödsgrupper som Anonyma Alkoholister (AA).
Även personer som har nått slutstadiet av sitt drickande kan bli nyktra och gå vidare till ett produktivt och meningsfullt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online