Nyckeln till en lyckad återhämtning från alkohol- och drogberoende är ofta nya hanteringsstrategier, eftersom missbruk betraktas som en kronisk återfallsjukdom. En person med beroende kan återgå till substansanvändning även efter många år av nyktert och drogfritt leverne.
Många faktorer som utlöser återfall hos tidigare missbrukare är kopplade till invanda beteenden som personen kanske inte ens är medveten om. Eftersom återfall i hög grad hänger samman med rutiner och djupt rotade vanor lär beroendeterapeuter ut konkreta färdigheter i återfallsprevention till nyligen återhämtade personer, för att hjälpa dem i deras kamp att hålla sig fria från alkohol och droger.
Trots att undvikande vid första anblicken kan framstå som en negativ strategi rekommenderas det starkt av missbruksprofessionella och återhämtningsgrupper. I de flesta fall bestod den nyligen återhämtade personens gamla vänkrets av andra drogbrukare, och många av de platser hen vistades på var troligen miljöer där alkohol eller droger användes.
För att undvika återfall väljer den återhämtande individen ofta att aktivt distansera sig från de människor och platser som skulle kunna locka hen att använda alkohol eller droger igen. Utlösande faktorer blir betydligt lättare att bemästra när man håller sig borta från bekanta personer och miljöer kopplade till tidigare bruk.
Många återhämtade alkoholister och beroende använder fysisk träning som strategi för att hantera begär efter alkohol eller droger. Träning frigör naturliga endorfiner i kroppen som skapar positiva känslor och minskar stress samt depression – två tillstånd som annars kan leda till återfallstankar och återfallande beteende.
Träningen främjar dessutom både fysisk och psykisk hälsa, vilket direkt påverkar benägenheten att använda alkohol eller droger. På lång sikt ger motionen en allmän känsla av hälsa, välbefinnande och vitalitet som uppmuntrar individen att bibehålla sin sundare livsstil istället för att drömma om att återgå till ett ohälsosamt missbruk.
Hanteringsstrategier under återhämtningen inkluderar också sundare matvanor med mindre socker, stimulantia och snabbmat. Livsmedel med höga halter socker, koffein eller fett tenderar att skapa ångest eller nedstämdhet hos dem som äter dem ofta och utan måtta.
Ångest och depression ligger nära missbruket för många återhämtande personer, eftersom drogen ofta användes just för att fly dessa känslor. Högt sockerintag har visats kunna väcka alkoholsug hos vissa individer, och ångest kan väcka lusten att dricka hos de som missbrukat centrala nervsystemet dämpande preparat. Förbättrade matvanor främjar bättre hälsa och uppmuntrar till större självomsorg – båda faktorer som negativt korrelerar med missbruk.
Många tidigare missbrukare upplever att nya erfarenheter – såsom nya hobbyer, resor och nya arbetsmöjligheter – hjälper dem att tänka mindre ofta på sitt tidigare drogbruk. Eftersom återfall starkt hänger samman med utlösande faktorer, alltså signaler i omgivningen som väcker minnen av tidigare bruk samt sug och begär, hjälper nya beteenden generellt den återhämtande personen att undvika dessa situationer.
Till skillnad från strategier som primärt handlar om undvikande ersätter nya upplevelser de gamla beteendena och vanorna med nya, mer positiva sådana.
Många återhämtande personer finner emotionellt stöd och relationer fria från alkohol och droger inom återhämtningsstödgrupper. De äldsta och mest kända är Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma Narkomaner (NA), men idag finns även andra grupper, exempelvis rationell återhämtning, för dem som inte vill arbeta efter ett tolvstegsprogram.
Stödgrupper arrangerar ofta sociala evenemang och sammankomster som är särskilt utformade för att hjälpa den nyligen återhämtade att knyta nya vänskaper och lära sig umgås utan substanser. Grupperna kan även vara specifika för just det preparat som missbrukats eller för den enskilda personens livsstil.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online