1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så påverkar drogmissbruk nervsystemet

Droger som påverkar det centrala nervsystemet (CNS) kan vara mycket farliga. Enligt de amerikanska instituten National Institute on Drug Abuse (NIDA) och National Institute of Mental Health (NIMH) kan missbruk av dessa droger – särskilt i höga doser eller över lång tid – orsaka allvarliga och bestående skador.

När hjärnan utsätts för droger kan dess neurologiska kommunikation permanent kopplas om, eller så kan hjärnan sluta producera de kemiska ämnen som behövs för en normal funktion. Droger som verkar på centrala nervsystemet påverkar även hjärta och lungor, vilket kan leda till oregelbunden hjärtrytm, högt blodtryck och andningsproblem.

Vilka droger är mest riskfyllda?

NIDA rapporterar att de droger som påverkar centrala nervsystemet och som oftast missbrukas inkluderar både receptbelagda läkemedel och gatudroger inom två huvudkategorier: stimulantia (kokain, amfetamin, metamfetamin) och depressiva medel (barbiturater, bensodiazepiner).

Så påverkar droger nervsystemet

Enligt NIDA och NIMH uppstår drogernas effekter på nervsystemet genom att de direkt stör hjärnans signalsubstanser, så kallade neurotransmittorer. Dessa naturliga biokemiska ämnen produceras av nervceller och används för kommunikation mellan cellerna när kroppens tankar och processer regleras.

Stimulerande medel

NIDA förklarar att stimulerande droger – kokain, metamfetamin, Dexedrine och Ritalin – ökar mängden kemiska ämnen som frisätts av hjärnans dopaminsystem. Dopamin är hjärnans belöningssubstans och spelar en central roll i känslan av njutning och motivation.

Effekter av stimulantia

De kemiska ämnen som frisätts av stimulantia liknar strukturellt dopamin. Den plötsliga översvämningen av dessa ämnen skapar en euforisk känsla, men stör samtidigt den normala kommunikationen i denna del av hjärnan. Med tiden kan hjärnans egen dopaminproduktion minska, vilket ökar risken för beroende, toleransutveckling och abstinensbesvär.

Depressiva medel

NIDA beskriver depressiva droger – exempelvis Valium, Xanax, Mebaral och Nembutal – som medel som stimulerar funktionerna hos hjärnans signalsubstans GABA (gamma-aminosmörsyra). GABA ansvarar för kommunikation mellan celler med syfte att minska hjärnans totala aktivitet.

Effekter av depressiva medel

De kemiska ämnen som frisätts av depressiva medel ökar GABA-aktiviteten, vilket gör att hjärnans funktioner saktas ner. Resultatet blir en lugnande effekt, kraftig dåsighet och, i stora doser, en bedövande (anestetisk) effekt. Vid överdosering finns risk för andningsuppehåll och andra livshotande tillstånd.

Sammanfattning

Både stimulantia och depressiva medel kan orsaka allvarliga skador på nervsystemet vid missbruk. Eftersom dessa droger direkt stör hjärnans kemiska balans kan konsekvenserna bli långvariga eller permanenta. Om du eller någon i din närhet har problem med drogmissbruk är det viktigt att söka professionell hjälp så tidigt som möjligt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online