I århundraden har alkohol varit en självklar del av många samhällen. Öl, vin, champagne och sprit är alla exempel på alkoholhaltiga drycker. I små mängder ger alkohol en euforisk känsla som gör det lättare att släppa på hämningar. Med tiden kan dock regelbunden alkoholkonsumtion leda till allvarliga biverkningar – både fysiska, psykiska och sociala.
I låga doser utgör alkohol ingen livsfara, såvida du inte har ett medicinskt tillstånd som innebär att du bör undvika alkohol. Forskare vid University of Calgary har till och med hävdat att måttlig alkoholkonsumtion kan bidra till att minska risken för hjärtsjukdom. Vid låga doser har alkohol en lugnande verkan. Typiska biverkningar i detta skede är långsammare reflexer, sämre koordination och nedsatt koncentrationsförmåga. Blodalkoholhalten vid låga doser ligger vanligtvis på cirka 0,1–0,3 promille.
Gränsen mellan olika doser ser olika ut för varje person. Hur snabbt kroppen reagerar på alkohol beror på kroppsstorlek, vikt, ålder, ämnesomsättning och organens allmänna hälsa. Kombinationen med andra droger eller läkemedel kan också påverka kroppens reaktion. Vid medeldoser börjar det centrala nervsystemet att dämpas. Vanliga biverkningar i detta skede är sluddrigt tal, dåsighet, förändrade känslor och nedsatt sinnesförnimmelse. Blodalkoholhalten vid medeldoser ligger vanligtvis på cirka 0,4–0,7 promille.
Definitionen av kraftig berusning varierar beroende på vem man frågar. Amerikanska brottsbekämpningsmyndigheter definierar dock berusning som en blodalkoholhalt på 0,8 promille eller högre. Att fortsätta dricka efter att ha nått denna nivå kan leda till allvarliga biverkningar, bland annat svår koncentrations- och koordinationsförlust, andningssvårigheter och kräkningar. Kraftigt drickande i detta skede kan leda till alkoholförgiftning, vilket i sin tur kan orsaka permanent hjärnskada, medvetslöshet, koma och i värsta fall döden.
Med tiden börjar regelbunden alkoholkonsumtion få negativa effekter på kroppen. Alkohol påverkar direkt hjärnan, ryggmärgen och hjärtat, medan levern tvingas arbeta övertid för att bryta ner alkoholen i blodet. Långvarigt alkoholmissbruk kan leda till sjukdomar som artrit, hjärtsjukdom, leverskador, njursjukdom, nervsjukdomar, cancer, högt eller lågt blodsocker samt psykiska besvär som depression, ångest och sömnlöshet. Regelbundet drickande skapar dessutom ett fysiskt och psykiskt beroende, vilket kan utvecklas till alkoholism och missbruk.
Alkoholanvändning kan med tiden också skada relationer och livskvalitet. Ett alkoholberoende skapar en känsla av att kroppen inte fungerar utan alkohol, och drycken blir en drivkraft som tränger undan andra ansvar. Människor med alkoholproblem rapporterar ofta sämre prestationer i arbete eller skola, juridiska problem, distansering från familj och vänner samt återkommande känsloobalanser – som humörsvängningar, kontrollförlust, tappat intresse och våldsamma utbrott.
Sammanfattningsvis påverkas kroppen olika beroende på mängd, kroppstyp och hälsotillstånd. Även om måttlig konsumtion sällan är farlig för friska vuxna finns det inga helt riskfria nivåer, och långvarigt bruk medför betydande risker för både hälsan och de sociala relationerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online