Njurerna har i uppgift att reglera kroppens fosforbalans. Både för höga och för låga fosforvärden kan skada kroppen allvarligt. Fungerar inte njurarna som de ska kan balansen rubbas, vilket kan ge upphov till en rad olika besvär i hela kroppen.
Har du för mycket fosfor i kroppen börjar den dra ut kalcium från skelettet. När benen förlorar kalcium blir de svaga och spröda, vilket gör att de lättare går sönder. Detta tillstånd kallas ofta renal osteodystrofi och är vanligt hos personer med kronisk njursjukdom.
Om obalansen mellan fosfor och kalcium består under lång tid kan det leda till kalciumavlagringar i blodkärl och hjärta. Detta tillstånd, känt som vaskulär kalkifiering, betraktas som mycket allvarligt eftersom det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar betydligt.
För mycket kalcium i kärlväggarna gör att blodkärlen blir stela och mindre elastiska. Det begränsar blodflödet till hjärtat och till andra delar av kroppen som behöver syre och näring. När detta inträffar ökar risken för bland annat hjärtinfarkt.
År 2009 gav National Kidney Foundation i USA ut riktlinjer om fosfor och bensjukdom. Dessa riktlinjer hjälper din läkare och dietist att ta fram rätt fosforbalans just för dig, utifrån ditt sjukdomsstadium och dina individuella behov.
Ligger ditt fosforvärde utanför det normala intervallet kan läkaren ordinera en fosforsnåldiet. Fosfor finns naturligt i mejeriprodukter, kött, fisk, nötter och fullkorn, men även tillsatt i läskedrycker och bearbetade livsmedel – därför kan kostomläggning göra stor skillnad.
Räcker inte kosten till kan läkaren dessutom förskriva läkemedel, s.k. fosfatbindare, som binder fosforn i tarmen så att den inte tas upp i blodet. Har du njursjukdom – tala med din läkare om fosforbalansen i din kropp är rätt och kontrollera dina värden regelbundet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online