Tre fjärdedelar av alla fall med förhöjda kaliumnivåer i blodet beror på njursjukdom, ett tillstånd som kan bli dödligt om det inte behandlas snabbt. Det är därför viktigt att känna till varningssignalerna: stickningar i huden, muskelsvaghet, oregelbunden hjärtrytm samt domningar i händer och fötter.
En onormalt hög koncentration av kalium i blodet kallas hyperkalemi. Kalium är ett livsviktigt mineral som reglerar nervsignaler och muskelkontraktioner, särskilt i hjärtat. Normalvärdet ligger vanligen mellan 3,5 och 5,0 mmol per liter blod.
Kroppen har flera mekanismer för att hålla kaliumbalansen under kontroll. Överskottskalium kan tas upp av vissa celler och organ, njurarna utsöndrar kalium via urinen, och vid behov kan kroppen även göra sig av med kalium genom kräkningar innan det hinner absorberas. När någon av dessa mekanismer sviktar stiger kaliumnivån i blodet.
Den absolut vanligaste orsaken är nedsatt njurfunktion. Utöver njursjukdom kan andra orsaker till hyperkalemi vara:
Enligt tidskriften Journal of Cardiovascular Medicine (januari 2009) finns det flera kliniska riskfaktorer för hyperkalemi:
Ett elektrokardiogram (EKG) används ofta för att diagnostisera hyperkalemi, eftersom förhöjda kaliumnivåer stör hjärtats elektriska aktivitet och får det att slå onormalt. Diagnosen bekräftas sedan vanligtvis med ett blodprov som mäter kaliumkoncentrationen.
Använd aldrig saltersättningar om du har haft njursvikt eller hyperkalemi – många saltersättningar innehåller nämligen kaliumklorid i stället för vanligt koksalt.
Undvik dessutom livsmedel med högt kaliuminnehåll om du har hyperkalemi, exempelvis:
Kontakta vården om du upplever symtom som hjärtklappning, oregelbunden puls, muskelsvaghet eller domningar. Kraftigt förhöjda kaliumvärden är ett akut medicinskt tillstånd som kräver omedelbar behandling, så dröj inte med att söka hjälp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online