Njurarna har en livsviktig uppgift: att rena blodet från avfallsämnen. När njurarna inte fungerar som de ska börjar skadliga substanser ansamlas i kroppen, vilket kan skada både vävnader och organ. En njursjukdom kan i värsta fall utvecklas till fullständig njursvikt. Orsakerna är många, men vissa sjukdomar ökar risken betydligt. Enligt statistik från amerikanska National Institutes of Health (NIH) står diabetes ensam för 44 procent av alla nya fall av njursvikt.
Här får du veta mer om sambandet mellan diabetes och njursjukdom, vilka symtom du bör vara uppmärksam på och hur sjukdomen kan behandlas och förebyggas.
Njurens blodkärl fungerar som ett finmaskigt filter: skadliga ämnen avlägsnas från blodet medan näringsämnen och andra viktiga substanser behålls. Avfallsprodukterna lämnar sedan kroppen genom urinen.
Vid diabetes är blodsockernivån ofta förhöjd under längre perioder, vilket tvingar njurarna att arbeta extra hårt. Med tiden skadar det ökade blodflödet njurens små blodkärl och filtreringsförmågan försämras. Resultatet blir att viktiga proteiner läcker ut i urinen samtidigt som avfallsämnen ansamlas i kroppen.
En väl fungerande diabetesvård inkluderar alltid regelbundna laboratorieprover för att utvärdera behandlingens effekt och upptäcka komplikationer i tid. Urinen bör därför kontrolleras med jämna mellanrum för förekomst av proteiner, ofta kallat albumin. Det är det första varningstecknet på att njurarna inte fungerar optimalt.
Om protein påvisas i urinen följer läkaren upp med blodprover som mäter nivåerna av avfallsämnen, exempelvis kreatinin, i blodet. Utifrån proteinhalten i urinen och avfallsnivåerna i blodet kan diagnosen njursjukdom ställas.
Ett problem med njursjukdom är att den i tidigt skede inte ger några fysiska symtom alls. De första märkbara tecknen kan vara vätskeansamlingar i kroppen, till exempel svullna ben eller fotleder, samt ett stigande blodtryck.
Först när sjukdomen är relativt långt framskriden uppträder tydligare symtom, såsom:
Målet med behandlingen är att bromsa sjukdomens utveckling mot njursvikt. Det görs framför allt genom följande åtgärder:
Njursjukdom kan drabba även diabetiker med välkontrollerat blodsocker, men risken är märkbart lägre. Noggrann övervakning krävs för att hålla blodglukosnivåerna inom de rekommenderade riktlinjerna, bland annat genom regelbundna HbA1c-kontroller.
Två grupper av blodtrycksläkemedel – ACE-hämmare och ARB-blockerare (angiotensinreceptorblockerare) – har dessutom en dokumenterat njurskyddande effekt. De kan därför förskrivas just för att skydda njurarna, även hos patienter som inte har högt blodtryck.
Att begränsa proteinintaget i kosten kan fördröja utvecklingen av njursvikt. Mindre protein innebär nämligen en lägre arbetsbörda för njurarna, vilket saktar ned skadorna på blodkärlen.
Dialysbehandling och njurtransplantation kommer in i bilden först när njursvikten har inträtt, det vill säga när njurarna inte längre klarar sitt reningsarbete på egen hand.
Det bästa skyddet mot njursjukdom är att hålla din diabetes väl under kontroll. American Diabetes Association (ADA) rapporterar att god blodsockerkontroll minskar risken att utveckla sjukdomens första stadium – förekomsten av små mängder protein i urinen – med hela en tredjedel.
Har du redan påvisat små mängder protein i urinen är det inte för sent. Genom att förbättra hanteringen av din diabetes kan du ofta förhindra att skadorna utvecklas vidare till en allvarlig njursjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online