1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Njurstenar – allt du behöver veta

```html

Njurstenar är fasta, kristallina avlagringar av mineraler och salter som bildas i njurarna. De kan variera i storlek från ett litet sandkorn till en hel golfboll. De flesta njurstenar är så små att de passerar genom urinvägarna utan att orsaka besvär. Större stenar kan dock blockera urinflödet, vilket kan leda till kraftig smärta, infektioner och i värsta fall skador på njurarna.

Vad är njurstenar?

Njurstenar uppstår när urinen innehåller för höga koncentrationer av vissa ämnen, som kalcium, oxalat eller urinsyra, vilket gör att kristaller bildas och med tiden växer ihop till stenar. Det finns flera olika typer av njurstenar, där de vanligaste består av kalciumoxalat. Andra typer inkluderar urinsyrastenar, infektionsstenar (struvit) och mer sällsynta cystinstenar.

Symptom på njurstenar

Njurstenar kan ge upphov till en rad olika symptom, bland annat:

  • Kraftig smärta i ryggen, sidan eller buken
  • Smärta som kommer i vågor och varierar i intensitet
  • Smärta som förvärras vid rörelse
  • Illamående, kräkningar eller feber i samband med smärtan
  • Svårigheter att urinera
  • Sveda eller smärta vid urinering
  • Grumlig eller blodig urin
  • Täta toalettbesök
  • Att man endast urinerar små mängder åt gången

Om du upplever kraftig smärta som inte går över, feber eller blod i urinen bör du söka vård omgående.

Vem drabbas av njurstenar?

Vissa personer löper större risk att utveckla njurstenar än andra. Riskfaktorer inkluderar:

  • Att vara man – män drabbas oftare än kvinnor
  • Ålder mellan 20 och 40 år
  • Njurstenar i familjen, det vill säga ärftlighet
  • Övervikt eller fetma
  • Vissa sjukdomar, exempelvis diabetes, högt blodtryck eller Crohns sjukdom
  • Användning av vissa läkemedel, såsom diuretika (vätskedrivande), kalciumtillskott eller antacida

Hur diagnostiseras njurstenar?

För att fastställa diagnosen njursten använder läkare sig av flera olika undersökningar, bland annat:

  • Blodprov
  • Urinprov
  • Röntgenundersökning
  • Ultraljud
  • Datortomografi (CT)

Behandling av njurstenar

Behandlingen beror på stenarnas storlek och hur svåra symptomen är. Små stenar som inte orsakar besvär kräver ofta ingen behandling alls – de kan passera av sig själva. Större stenar, eller stenar som blockerar urinflödet, kan däremot behöva behandlas med:

  • Läkemedel mot smärta samt läkemedel som underlättar att stenen passerar
  • Kirurgi
  • Stötvågsbehandling (litotripsi), där stenen krossas med hjälp av ljudvågor
  • Perkutan nefrolitotomi, en operation där stenen tas bort via ett litet snitt i ryggen

Så förebygger du njurstenar

Det finns flera saker du själv kan göra för att minska risken att få njursten:

  • Drick rikligt med vätska, gärna vatten, varje dag
  • Ät en hälsosam och varierad kost
  • Undvik saltrik mat
  • Begränsa ditt intag av animaliskt protein, exempelvis kött
  • Undvik livsmedel med högt innehåll av oxalat, såsom spenat, rabarber och choklad
  • Motionera regelbundet
  • Håll en hälsosam vikt
  • Ta förebyggande medicinering om din läkare rekommenderar det

Sammanfattning

Njurstenar är vanliga men kan orsaka betydande besvär. Genom goda levnadsvanor, framför allt tillräckligt vätskeintag och en balanserad kost, kan risken att utveckla njursten minskas. Upplever du symptom som stark smärta i sidan eller ryggen, feber eller blod i urinen bör du kontakta vården för rätt diagnos och behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online