Njursvikt, även känt som sviktande njurfunktion eller terminal njursjukdom, innebär att njurarna inte längre fungerar som de ska. Det finns två huvudtyper av njursvikt: akut och kronisk. Akut njursvikt uppstår plötsligt och innebär en snabb förlust av njurfunktionen, medan kronisk njursvikt vanligtvis utvecklas gradvis under många år. Enligt National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse visar cirka 11,5 procent av alla vuxna över 20 år tecken på kronisk njursjukdom.
Njurarna ansvarar för många viktiga kroppsfunktioner. De renar blodet från avfallsprodukter, reglerar blodtrycket, balanserar elektrolytnivåerna och stimulerar produktionen av röda blodkroppar. Njurarna hjälper också till att förebygga uttorkning genom att behålla så mycket vätska som möjligt i kroppen i stället för att utsöndra den som urin. Njurarna sitter längst bak i buken och filtrerar blodet kontinuerligt, varvid avfallsprodukterna förs ut med urinen.
Flera riskfaktorer kan bidra till njursvikt. Tillstånd som högt blodtryck, diabetes, åderförkalkning (ateroskleros), lupus, medfödda njursjukdomar, sicklecellanemi samt ärftlig benägenhet för njursjukdom gör att en person löper större risk att drabbas. Även ålder spelar roll – personer över 60 år har högre risk att utveckla terminal njursvikt.
Njursvikt kan vara helt symtomfritt i sina tidiga skeden, vilket gör sjukdomen svår att upptäcka utan undersökningar. I takt med att njurfunktionen försämras uppstår ofta andnöd, trötthet, aptitlöshet och allmän svaghet. Med tiden kan symtomen inkludera:
Om din läkare misstänker njursvikt kommer blodprover att tas för att mäta mängden avfallsprodukter i blodet. Urinprov används för att analysera elektrolyter, protein och eventuella onormala celler. Protein i urinen är ofta ett tecken på njurproblem, medan elektrolytvärdena hjälper läkaren att bedöma om njurarna filtrerar och övervakar blodet som de ska. För att bekräfta diagnosen kan även datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MR), ultraljud och vävnadsprov (biopsi) användas.
Patienter med njursvikt rekommenderas oftast en kost med lågt innehåll av salt, fosfor och kalium, eftersom kroppen inte längre kan göra sig av med dessa ämnen på ett effektivt sätt. Läkemedel som Caltrate, Rocaltrol, Renagel och Aranesp kan användas för att lindra symtomen, ofta i kombination med järntillskott, vitaminer och blodtryckssänkande läkemedel.
När njurarna slutat fungera helt finns det bara två behandlingsalternativ: dialys eller njurtransplantation. Dialys är en behandling där blodet filtreras från avfallsprodukter – precis det arbete njurarna skulle ha utfört om de fungerade normalt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online