Reumatoid artrit är en smärtsam sjukdom där immunsystemet angriper kroppens egna leder och bindväv. Sjukdomen debuterar oftast mellan 35 och 50 års ålder, men kan drabba personer i alla åldrar, och uppskattas påverka cirka en procent av världens befolkning. Förloppet kan vara milt med enstaka skov, eller stadigt progredierande över tid.
De läkemedel som idag används vid reumatoid artrit omfattar sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD), som bromsar sjukdomens utveckling, samt icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), som lindrar smärta och inflammation. Samtidigt pågår forskningen för fullt för att ta fram nya och bättre behandlingsalternativ.
En stor del av den aktuella forskningen handlar om så kallade cytokinhämmare. Detta är en typ av biologiskt DMARD-läkemedel som riktar sig mot specifika proteiner i immunsystemet. TNF-hämmare blockerar cytokinen tumörnekrosfaktor alfa, som spelar en central roll vid inflammation, medan IL-1-blockerare hämmar interleukin-1, som bidrar till nedbrytning av ben och brosk.
De nyaste biologiska läkemedlen i provröret riktar sig istället mot interleukin-17. Enligt John Gever, som skrev om forskningsläget i Medical News den 16 juni 2009, reglerar IL-17 aktiviteten hos en rad olika immunceller, varav många är starkt inblandade i reumatoid artrit. Två experimentella antikroppar riktade mot IL-17 visade sig vara både säkra och effektiva i separata kliniska fas I-studier.
Den största av studierna leddes av docent Mark Genovese vid Stanford University och testade antikroppen LY2439821 på 77 patienter. Resultaten publicerades online i tidskriften Arthritis & Rheumatism den 10 januari 2010 under titeln ”LY2439821, a humanized anti-interleukin-17 monoclonal antibody, in the treatment of patients with rheumatoid arthritis”.
En helt ny klass av DMARD-läkemedel, Syk-kinashämmare, låg vid denna tid nära marknadsintroduktion. Läkemedelsföretaget AstraZeneca meddelade planer på att ansöka om godkännande för sitt orala preparat fostamatinib (R788). Syk-kinas är ett protein som är ansvarigt för inflammationsprocessen i kroppen.
Som journalisten Denise Mann rapporterade i Arthritis Today visade en placebokontrollerad studie med 189 patienter att kombinationen av det nya läkemedlet och det äldre DMARD-preparatet metotrexat gav betydande förbättringar av sjukdomstillståndet. Studien från 2008, ”Treatment of rheumatoid arthritis with a Syk kinase inhibitor”, visade även att R788 var säkert att använda – de allvarligare biverkningarna var dosrelaterade och reversibla.
Utöver tablettbehandling finns andra behandlingsformer. Ledinjektioner innebär att kortikosteroider sprutas direkt in i leden för att snabbt dämpa inflammationen. Fördelarna är flera: behandlingen ges enkelt i samband med ett vanligt läkarbesök, biverkningarna är få, och lindringen kommer betydligt snabbare och blir kraftigare än vid oral behandling med exempelvis aspirin eller andra NSAID-preparat. Till skillnad från tabletter irriterar inte injektionerna heller magsäcken, enligt William C. Shiel Jr., MD, i MedicineNet.
Trots fördelarna finns vissa risker. Kortsiktiga biverkningar av ledinjektioner kan vara ömhet vid injektionsstället, tillfällig förvärring av inflammationen i området, lokal blödning samt i ovanliga fall bakteriell infektion. Vid långvarig och återkommande användning kan biverkningar som viktuppgång, grå starr och – mycket sällan – skador på benstrukturen i de större lederna förekomma.
Ändå sammanfattar Dr. Shiel läget positivt: det råder allmän enighet om att låga, intermittenta doser kortikosteroider medför endast liten risk för allvarliga biverkningar.
Forskningen om orsakerna bakom reumatoid artrit bedrivs ständigt, och flera lovande läkemedel befinner sig i utvecklingsledet. För de som lever med sjukdomen finns därför goda skäl att hoppas på allt effektivare behandlingar och en ljusare framtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online