Med åren kan återkommande sura uppstötningar leda till en komplikation som kallas Barretts esofagus. Tillståndet uppstår när slemhinnan i matstrupen förändras i färg och vävnaden genomgår cellulära förändringar. Enligt National Institutes of Health utvecklar cirka 1 procent av alla med Barretts esofagus matstrupscancer senare i livet. Behandlingen av Barretts esofagus går därför ut på att behandla sura uppstötningar för att förhindra ytterligare skador.
Barretts esofagus förknippas med följande symtom: halsbränna, bröstsmärta, sväljsvårigheter, blodiga kräkningar samt blodig eller svart avföring. Vissa personer kan dock helt sakna tydliga symtom på tillståndet, vilket gör att det ibland upptäcks först i samband med andra undersökningar.
Läkare ställer diagnosen Barretts esofagus med hjälp av endoskopiska undersökningar, där en flexibel kamera förs ner i matstrupen, samt genom vävnadsbiopsier som analyseras i mikroskop.
Antacida läkemedel rekommenderas för att neutralisera magsyran. De ger snabb lindring av refluxsymtom och är ett bra första steg vid lindriga besvär, även om effekten är kortvarig.
H2-receptorantagonister används regelbundet för att lindra sura uppstötningar genom att minska mängden syra som produceras i magen. Läkemedlen finns både som receptfria preparat och på recept.
Protonpumpshämmare verkar genom att blockera produktionen av magsyra, vilket gör att matstrupen hinner läka. Preparat som lansoprazol (Prevacid) och omeprazol (Prilosec) finns receptfria och är ofta det mest effektiva läkemedelsalternativet vid Barretts esofagus.
Om du upplever symtom som tyder på Barretts esofagus är det viktigt att kontakta läkare för en korrekt diagnos och ett individuellt anpassat behandlingsprogram. Regelbundna kontroller kan hjälpa till att upptäcka eventuella förändringar i matstrupen i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online