Kemoterapi är en effektiv behandling mot cancer, men den kan även ge upphov till långsiktiga biverkningar som kvarstår länge efter att behandlingen avslutats. Hur dessa biverkningar ser ut och hur allvarliga de blir beror på flera faktorer, bland annat vilken typ och dos av cytostatika som använts, behandlingens längd samt patientens ålder och allmänna hälsa.
Många patienter upplever en ihållande trötthet som kan kvarstå i månader eller till och med år efter avslutad behandling. Denna trötthet kan påverka vardagslivet och arbetsförmågan betydligt.
Vissa cytostatika kan påverka hjernas kognitiva funktioner och leda till problem med minne, koncentration och uppmärksamhet. Fenomenet kallas ofta "kemohjärna" (chemo brain).
Kemoterapi kan skada nerver, vilket orsakar domningar, stickningar eller smärta i händer och fötter. Detta tillstånd kallas perifer neuropati och kan i vissa fall bli bestående.
Vissa läkemedel ökar risken för hjärtkomplikationer, såsom hjärtsvikt, arytmier (rubbningar i hjärtrytmen) eller kranskärlssjukdom. Risken är högre vid höga doser eller kombination med strålbehandling mot bröstet.
Några cytostatika kan skada lungvävnaden och ge symtom som andnöd, hosta eller i svårare fall lungfibros, där ärrbildning försämrar lungornas funktion.
Kemoterapi kan påverka njurarnas funktion, vilket syns som förhöjda kreatininvärden i blodet eller minskad urinproduktion. Regelbundna blodprover används därför för att övervaka njurfunktionen under och efter behandling.
Leveren kan påverkas av cytostatika, vilket kan visa sig genom förhöjda leverenzymer. I sällsynta och allvarliga fall kan det leda till leverinsufficiens.
Kemoterapi kan skada könscellerna och orsaka infertilitet hos både män och kvinnor. För patienter som önskar barn i framtiden kan fertilitetsbevarande åtgärder, exempelvis frysning av äggceller eller spermier, diskuteras innan behandlingen påbörjas.
Vissa cytostatika kan något öka risken att utveckla en ny cancerform senare i livet, så kallade sekundära tumörer. Risken är dock liten jämfört med nytton av behandlingen vid många cancerdiagnoser.
Kemoterapi kan hämma benmärgens förmåga att producera blodceller, vilket kan leda till anemi (blodbrist), neutropeni (brist på vita blodkroppar) och trombocytopeni (brist på blodplättar). Detta ökar risken för infektioner, trötthet och blödningar.
Det är viktigt att komma ihåg att alla som genomgår kemoterapi inte drabbas av långsiktiga biverkningar. Sannolikheten och svårighetsgraden beror på typen och dosen av läkemedel, patientens ålder och hälsotillstånd samt behandlingens längd. Regelbunden uppföljning och kontroller hos vården är avgörande för att i tid upptäcka och hantera eventuella senkomplikationer – och för att säkerställa bästa möjliga resultat efter avslutad kemoterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online