Ett snabbt förflyttande från lägre till högre höjder kan ge obehagliga fysiska symtom och ibland till och med farliga hälsotillstånd. Symtomen är så välkända att de har fått ett eget namn: höjdsjuka (Acute Mountain Sickness, AMS). Alla drabbas dock inte av AMS när de vistas på större höjder, och det finns inga kända faktorer som kan förutsäga vem som utvecklar besvären och vem som slipper dem. Utöver höjdsjukan kan även andra hälsorisker uppstå vid längre vistelse på hög höjd.
Människan börjar få symtom på höjdsjuka från cirka 1 200 meter över havet. När du stiger i höjd minskar luftens barometriska tryck och luften blir tunnare, det vill säga den innehåller mindre syre. Det innebär att du får i dig färre syremolekyler för varje andetag och måste andas snabbare för att få tillräckligt med syre. Även snabbare andning kompenserar dock inte helt för syrebristen, vilket tvingar kroppen att fungera med mindre syre än normalt.
Det lägre lufttrycket gör dessutom att kroppens kapillärer börjar läcka vätska, även om forskarna ännu inte helt vet varför detta sker.
De fysiska symtomen vid höjdsjuka är ofta mycket obehagliga, men de flesta är inte livshotande. Vanliga besvär är:
På mycket höga höjder, vanligtvis runt 3 000 meter över havet, kan även tankeförmågan, den så kallade kognitiva funktionen, försämras. På grund av det sänkta lufttrycket kan vätskeläckaget från kapillärerna leda till vätskeansamling i hjärnan och lungorna. Detta är ett allvarligt tillstånd som kan bli dödligt om det inte behandlas i tid.
Luften är betydligt torrare på högre höjder, vilket kan orsaka åtminstone två hälsoproblem. Det första är uttorkning, som du enkelt förebygger genom att dricka mer vätska än du normalt gör. Det andra är att temperaturen kan sjunka kraftigt under natten på grund av den torra luften. Är du inte ordentligt utrustad för mycket kalla nätter riskerar du att drabbas av hypotermi, det vill säga farlig nedkylning av kroppen.
Risken för kraftig solbränna ökar dessutom på högre höjder, eftersom den tunnare atmosfären filtrerar bort färre av solens ultravioletta strålar.
Uttorkning bidrar till flera av de övriga symtomen vid höjdsjuka, exempelvis huvudvärk. Alkohol och andra lugnande preparat, som sömnmedel, kan förstärka symtomen eftersom de tenderar att sänka andningsfrekvensen. Nikotinrökning innehåller koldioxid som minskar mängden syre i blodet, vilket ytterligare försämrar ett redan lågt syreförråd i kroppen.
Personer med hjärt-, lung- eller kärlsjukdomar kan drabbas av symtom snabbare än andra, och deras besvär blir ofta svårare. Tillhör du denna grupp bör du alltid rådfråga en läkare innan du reser till hög höjd.
Det bästa skyddet mot höjdsjuka är att stiga gradvis i höjd så att kroppen hinner acklimatisera sig. En tumregel är att inte öka sovhöjden med mer än 300–500 meter per dag när du befinner dig över 3 000 meter. Drick rikligt med vätska, ät lättsmälta måltider och undvik alkohol under de första dagarna. Lyssna alltid på kroppens signaler – vid allvarliga symtom som förvirring, andnöd i vila eller balansproblem bör du omedelbart bege dig ner till lägre höjd och söka vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online