Cochleaimplantat är kirurgiskt inopererade implantat som kringgår de skadade och icke fungerande delarna av örat för att direkt stimulera hörselnerven. Enligt det amerikanska National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD) skiljer sig hörseln genom ett cochleaimplantat från normal hörsel och tar tid att lära sig eller lära sig om. Med implantatet "hör" man inte på samma sätt som med naturlig hörsel – istället tar hjärnan emot ljudsignaler som den successivt lär sig att tolka. Användningen av cochleaimplantat är dock omdebatterad, inte minst inom dövgemenskapen.
Barn som förlorat hörseln före tre års ålder kallas prelingualt döva. Perioden är avgörande för språkinlärningen eftersom det är då barnet börjar utveckla sina första språkliga färdigheter. Ett barn som aldrig har hört har ingen uppfattning om talat språk eller om att ljud bär mening – därför anses det vara så viktigt att barnet får sitt cochleaimplantat så tidigt som möjligt.
Enligt doktor Svirsky, som författat en studie om språkutveckling hos djupt döva barn, ökar klyftan mellan ett hörselskadat barns kronologiska ålder och dess språkålder vanligtvis i takt med att barnet blir äldre. Forskningen visar dock att när ett barn får ett cochleaimplantat börjar barnet utveckla språkliga färdigheter i ungefär samma takt som ett barn med normal hörsel. Med andra ord slutar klyftan växa. Takten i språkutvecklingen hos de djupt döva barnen efter implantation var nära den hos barn med normal hörsel och översteg den utvecklingstakt som förväntas hos djupt döva barn utan implantat.
Ett dövt barn som utvecklar språk går igenom samma process som ett spädbarn, men eftersom barnet tappat tid ligger det efter sina hörande jämnåriga. Barnets förmåga att "ikapphinta" verkar bero på hur ung det var när det fick implantatet – ju fler år utan hörsel, desto större blir eftersläpningen i språkålder.
De flesta som får cochleaimplantat är antingen vuxna med nedsatt hörsel eller mycket små barn som fötts döva eller förlorat hörseln i mycket tidig ålder. Dessa barn kanske aldrig har hört ett ljud och har ingen förståelse för talat språk. De har heller ingen medfödd förmåga att uppfatta eller bearbeta ljud. Efter operationen följer en period av träning under vilken de flesta vuxna som tidigare haft hörsel snabbt anpassar sig till de nya ljudintrycken. Barn har däremot en svårare uppgift: att lära sig begreppet ljud och ge det mening – något de flesta hörande människor klarar redan som spädbarn.
Ett av de främsta målen med att ge barn cochleaimplantat är att hjälpa dem utveckla tal. Det amerikanska teckenspråket (ASL), som är det dominerande kommunikationssättet i den amerikanska dövgemenskapen, motsvarar inte det engelska språket direkt. ASL har sin egen syntax (ordföljd) och sina egna regler, vilka fungerar bättre för ett språk som ses med ögonen än som hörs. I Sverige motsvaras ASL av svenskt teckenspråk, som på samma sätt är ett fullvärdigt språk med egen grammatik.
Medan hörande föräldrar ofta tvekar föga när det gäller att låta sina döva barn få implantat, är användningen av dem mycket kontroversiell inom dövgemenskapen. Termen "Döva" (med stort D) används för att beteckna en hörselskadad person eller grupp av personer som identifierar sig med dövgemenskapen och dövkulturen. Dövgemenskapen är en minoritet med ett distinkt språk och en distinkt kultur, och många medlemmar känner att detta hotas av implantatet. De anser inte att dövhet är ett handikapp som ska korrigeras genom medicinsk intervention, utan snarare en delad kulturell erfarenhet. De är också oroade över den möjliga biverkningen ansiktsförlamning, särskilt eftersom teckenspråk ofta använder ansiktsuttryck för att betona ord (till exempel för att skilja mellan ett påstående och en fråga).
Implantaten fungerar inte för alla och det kan ta månader eller år innan de är "inställda" på rätt sätt. Det finns allvarliga risker för infektion och till och med förlamning, och de långsiktiga effekterna av direkt elektrisk stimulering av nerven är okända. Implantatet kräver kirurgi för att installeras, med alla de risker som är inneboende i operation (inklusive infektion, avstötning, domningar och inflammation).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online