1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så identifierar du stämbandsförlamning – symtom, orsaker och utredning

Stämbandsförlamning, formellt kallad ensidig stämbandsförlamning (unilateral vokalfaldsparalys), är en funktionsstörning i recurrensnerven eller vagusnerven, de nerver som styr rörelserna i struphuvudet. Tillståndet leder ofta till heshet och andningssvårigheter vid tal, men med rätt utredning och behandling kan den normala rösten i de flesta fall återställas.

Så identifierar du en ensidig stämbandsförlamning

1. Observera de första symptomen

Börja med att uppmärksamma de tidiga tecknen på ensidig stämbandsförlamning. De flesta patienter uppvisar initialt en karakteristiskt andig och låg röst. Rösten kan dock även vara högtonig, beroende på att patienten kompenserar med falsettröst för att dölja glipan mellan stämbanden.

2. Undersök om andnöd vid tal

Kontrollera om patienten lider av andnöd, särskilt i samband med att hen talar. Detta beror främst på luftläckage genom stämspringan (glottis) som orsakas av nedsatt stämbandsfunktion – inte på någon betydande påverkan av lungfunktionen i sig.

3. Granska patientens sjukdomshistoria

Ta reda på om patienten nyligen genomgått operation i bröst, huvud eller hals. Den vanligaste orsaken till ensidig stämbandsförlamning är nämligen en kirurgisk nervskada. Detta gäller särskilt ingrepp som:

  • Främre ryggradskirurgi
  • Karotisk endarterektomi (operation av halspulsådern)
  • Sköldkörteloperation (tyreoidektomi)
  • Thorax- och mediastinalkirurgi (bröst- och mellangärdesoperationer)

4. Utför lungröntgen som första undersökning

Lungröntgen bör vara den första bilddiagnostiska undersökningen. Ensidig stämbandsförlamning kan även orsakas av en massa i bröstkorgen, exempelvis en förstorad vänster förmak (kardiomegali), en mediastinaltumör eller en Pancoast-tumör i lungspetsen. Sådana förändringar kan trycka på eller skada vänster recurrensnerv, som har en längre bana genom bröstkorgen än höger.

5. Fortsätt med datortomografi eller magnetresonanstomografi

Om lungröntgen inte visar några avvikelser bör en datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR) utföras. Hela nervbanan för vagusnerven och recurrensnerven måste då undersökas för skador. Det innebär att bildtagningen ska sträcka sig från skallbasen ner till aortabågen för de vänstra nerverna, respektive ner till nyckelbenet för de högra nerverna.

När ska du söka vård?

Kontakta läkare om du upplevde plötslig heshet, andig röst eller svårighet att hålla rösten i mer än två till tre veckor, särskilt efter en operation i hals, bröst eller huvud. Tidig diagnos ökar chanserna till fullständig återhämtning av rösten.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online