De flesta barn drabbas av öroninflammation någon gång under uppväxten. Enligt American Academy of Pediatrics (AAP) har cirka 90 procent av alla barn haft minst en öroninflammation innan de börjar skolan. Om infektionen orsakas av bakterier brukar barnläkaren förskriva antibiotika, men vid virusorsakad inflammation ska antibiotika inte användas. Överanvändning av antibiotika gör att bakterier successivt blir resistenta, vilket innebär att det finns allt färre effektiva behandlingar kvar.
Den goda nyheten är att medicinresistenta öroninflammationer fortfarande är relativt ovanliga, enligt CanWest News Service. Dessa infektioner orsakas av en superbakterie som upptäcktes för första gången år 2007 och som kallas 19A. Den kallas superbakterie eftersom den har anpassat sig och inte påverkas av något av de 18 läkemedel som godkänts för behandling av öroninflammation hos barn.
Det finns ett antibiotikum, levofloxacin, som möjligen kan behandla resistenta infektioner – men det är hittills endast godkänt för vuxna.
Bakterierna som orsakar öroninflammation utvecklas ständigt. Vid upprepade exponeringar för antibiotika blir det lättare för dem att mutera. Antibiotikan förlorar då sin förmåga att skada den nya bakteriestammen och verkar helt enkelt inte längre. Dessutom muterar bakterierna snabbare än vad forskarna hinner ta fram nya, effektiva antibiotika.
Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC bedömer att antibiotikaresistens är ett kritiskt folkhälsoproblem. Det drabbar alla som insjuknar i en bakteriesjukdom som tidigare svarade på antibiotikabehandling. Öroninflammationer hos barn som förr botades med antibiotika har idag färre behandlingsmöjligheter, vilket kan förlänga sjukdomsförloppet och i värsta fall leda till hörselnedsättning.
Innan rutinmässig antibiotikabehandling introducerades på 1940-talet dog människor ibland av bakterieinfektioner. När läkarna började förskriva de nya läkemedlen sjönk dödligheten i infektionssjukdomar kraftigt. Med åren har dock bakterierna blivit resistenta på grund av överexponering för antibiotika.
Tidskriften Science Daily rapporterar att experter uppmanar barnläkare att undersöka om en öroninflammation orsakas av virus eller bakterier innan antibiotika rutinmässigt förskrivs. Detta kan göras med ett enkelt ingrepp som kallas tympanocentes, eller öronpunktering. Trots detta använder många läkare inte metoden, utan förskriver istället antibiotika brett vid samtliga öroninflammationer – vilket bidrar till utvecklingen av resistenta bakterier.
Som svar på oro kring medicinresistenta öroninflammationer har AAP tagit fram riktlinjer för behandling. Öroninflammation är en av de vanligaste anledningarna till att barn söker vård och den troligaste orsaken till att barn får antibiotika.
Bland annat rekommenderar AAP smärtlindring och att man låter barnet bekämpa infektionen i 48–72 timmar innan antibiotika övervägs. Man menar också att milda preparat som amoxicillin passar de flesta barn. Eftersom varje antibiotikakur gör framtida öroninflammationer svårare att behandla är det extra viktigt att begränsa den utbredda användningen.
Många läkare tillämpar numera en avvaktande strategi vid öroninflammation, samtidigt som de fokuserar på att minimera barnets smärta. Receptfria smärtstillande medel såsom paracetamol kan lindra öronbesvären. Varmkompresser mot örat förbättrar cirkulationen och kan påskynda läkningen. Växtbaserade medel som fläderbär och echinacea kan även hjälpa till att hämma virus och stärka immunförsvaret.
Kontakta alltid vården om ditt barn har kraftiga besvär, hög feber eller symtom som inte förbättras – en läkare kan avgöra vilken behandling som är bäst lämpad i just ditt barns fall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online