Otoskleros uppstår när benvävnad växer onormalt i mellanörat, enligt National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD). Denna onormala bentillväxt hindrar strukturer i örat från att fungera korrekt och leder till hörselnedsättning. När hörselnedsättningen blir betydande kan patienterna ofta hjälpas med hörapparat eller i vissa fall med kirurgi.
Forskning visar enligt NIDCD att personer med otoskleros i släkten har större risk att utveckla sjukdomen. En person som har en förälder med otoskleros har ungefär 25 procents risk att drabbas. Har båda föräldrarna otoskleros fördubblas risken till 50 procent.
Vissa studier pekar också på ett samband mellan otoskleros och de hormonella förändringar som sker under graviditeten.
Det finns dessutom viss evidens som kopplar virusinfektioner, exempelvis mässling, till utvecklingen av otoskleros.
Risken är störst hos vita kvinnor i medelåldern.
En ofta gradvis försämrad hörsel är det vanligaste symtomet vid otoskleros. Typen av hörselnedsättning kan variera beroende på vilken specifik struktur i örat som påverkas.
I början kan personer med otoskleros ha svårt att höra låga toner eller viskningar.
Vissa drabbade upplever även tinnitus, det vill säga ringande, dånande, surrande eller väsande ljud i öronen eller huvudet.
Din vårdgivare genomför en fysisk undersökning för att utesluta andra möjliga orsaker till dina symtom. Därefter kan en audiolog, specialist på hörselnedsättning, utvärdera din hörsel.
Undersökningarna kan omfatta ett audiogram, en grafisk kurva som registrerar och visar hörselkänsligheten, samt ett tympanogram, en graf som visar hur väl mellanörat fungerar när det gäller att leda ljud.
Kirurgi, så kallad stapedektomi, är ofta ett behandlingsalternativ vid otoskleros. Under operationen placerar kirurgen en protes runt det sjuka benet, vilket gör att ljudvågorna kan överföras till innerörat. Ibland förbättras dock inte hörseln efter en stapedektomi, och i sällsynta fall kan operationen faktiskt försämra hörseln ytterligare.
En väl anpassad hörapparat kan gynna många personer med otoskleros, särskilt de med kronisk hörselnedsättning. En audiolog kan gå igenom de olika typer av hörapparater som finns tillgängliga och rekommendera en utifrån dina individuella behov.
Enligt NIDCD pågår forskning för att utöka kunskapen om otoskleros. Vissa forskare bedriver genetiska studier för att identifiera den gen eller de gener som kan utlösa sjukdomen.
Andra forskare undersöker nyttan av laserteknik som redan används inom kirurgin, samt av olika förstärkningsanordningar.
Även förbättrade diagnostiska metoder studeras och utvecklas kontinuerligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online