Bakteriella infektioner kan skada hörseln genom flera vägar, som påverkar yttre, meller eller inre öra. Tidig diagnos och antibiotikabehandling är kritisk för att förebygga permanent nedsättning.
Viktiga mekanismer
- Direkt invasion: Patogener som Streptococcus pneumoniae och Pseudomonas aeruginosa invaderar mellanörats slemhinna (otit media) eller inre öra strukturer (labyrintit), orsakar inflammation och vävnadskador.
- Otitis media: Den vanligaste bakteriella orsaken till hörselnedsättning, särskilt hos barn. Vätskeansamling bakom trumhinnan hindrar ljudledning (konduktiv nedsättning). Kroniska fall kan erosera ossiklar eller sprida sig till mastoid.
- Bakteriell meningit: Infektion i hjärnhinnorna sprids ofta till snäckan via den inre hörselgangen eller snäckans akvedukt, orsakar sensorineural nedsättning hos upp till 30 % av överlevande. S. pneumoniae och Neisseria meningitidis är vanliga orsaker.
- Toxin-medierad skada: Bakteriella toxiner (t.ex. pneumolysin) skadar direkt hår celler och spiralganglionneuroner.
- Immun-medierad skada: Värdens inflammatoriska svar (cytokiner, reaktiva syrearter) kan ge kollateralskada på känsliga snäckstrukturer.
- Narbildning och förvuxenheter: Kroniska eller återkommande infektioner leder till fibros, tympanoskleros, eller ossikelfixering, orsakande permanent konduktiv nedsättning.
Riskfaktorer för permanent nedsättning
- Fördröjd antibiotikainledning (>24–48 timmar för meningit)
- Infektion med högt virulenta eller resistenta stammar
- Immunkompromitterat tillstånd
- Anatomiska avvikelser (t.ex. gäsklyfta, kraniofaciala syndrom)
Forebyggande och uppföljning
Vaccination (S. pneumoniae, H. influenzae typ b, N. meningitidis) minskar incidensen dramatiskt. Audiologisk uppföljning rekommenderas efter bakteriell meningit och återkommande otit media.
